Reviews I november varje år dyker Richard Paterson upp i Alness. Whyte & Mackays master blender kliver in i Dalmores lagerhus vid strandkanten och börjar jobba. ”Cherry-picking” de bästa faten från olika årgångar. Vid sin sida numera har han ’acting master blender’ Gregg Glass, gentleman Paterson spelar mer av en emeritus-roll.
– De här dagarna på Dalmore i november är årets höjdpunkt för mig, säger Gregg Glass. Alla fat räknas i vår bransch men när det kommer till jobbet med den speciella vintage-serien testas varje indivudellt fat på plats i Alness. För att ett fat ska bli utvalt krävs att det höjer sig över de andra faten av samma årgång. Målet är ju att skapa en ensemble med förmågan att skina!
Till 2003 års vintage har paret plockat ut sherryfat av Matusalem- och Amoroso-typ samt Rivesaltes sötvinsfat. Det handlar om en slutlagring där bourbonfat tidigare år tappats om till vinfat för att ånyo flyttas till ombundna bourbon barrels i mindre storlek där smakerna harmonieras och binds samman.
Det här är en nystart för vintage-kollektionen som är epokgörande eftersom Dalmore slutligen övergivit sin publika hållning att ge ut whisky vid 40% (eller 43%) och jobba starkare med 46% och mer.
Fördelarna är uppenbara med lägre styrka om man riktar sig mot en allmän publik av vanligt (rikt) folk som uppskattar snällhet i glasen. Med de extra procenten uppnås en intensitet som inte går att underskatta. Och det tjänar just Dalmore på som har muskler under huven.
Whiskyhistoriens kanske mest exklusiva serie Constellation Collection lät Paterson buteljera vid fatstyrka, ett format man sedan inte återvänt till. För franska La Maison du Whisky gjorde Dalmore en vintage från 2004, udda nog hämtad ur bourbon barrels, utan sherryinslag som varit destilleriets mantra genom åren.
Fransmännen krävde 46% vilket revolutionerade imagen av lyxwhiskyn. Kommande år följde fler 10-åringar från 2008 och 2009, slutlagrade på madeira- respektive sherryfat. Whisky som det sprakade och sparkade om.
Så när vi nu får en 18-åring makad 2003 och satt i flaska 2022 vid respektabla 46,9% ska det hända mycket. Dalmore-pavan är tät, fruktpackad och ekmäktig. Sötvins- och sherryfaten lever ut sina lustar påhejade av det kraftfulla fruktkoket i botten.
Det doftar sherry och gräddkola med en air av honungsmelon, ibland vinbärsgelé. Över allt svävar tobak, ett sorts läder-distingerat flor som indikerar den höga åldern. Rund smak av honungsmelon förebådar en rik körsbärsvinig sherrymun med fruktkaka och gröna kakaobönor.
Den långa sherry-finishen blir gräddig med vit champagnetryffel och mastig ek i basen. Koncentrerade smaker, hela tiden hotande undertryckt ek som ger whiskyn massa och kropp, plus en spännande grönsavande beska.
Vatten gör aromen renare, sherryn bryts upp av tobaksflagor, mitt i gammelestrar. Rikare sherryprunkande smak med färsk tobak och örtiga gammelestrar allteftersom, halvvägs en fetare underström av skirat smör.
Lång sherrysyrlig körsbärsfinal med pregnant salladsbeska som störtar djupare ner i ek. En ynnest att få tillåtelse att vattna en Dalmore. Smaken må ha mer tryck utan vatten men variationen spelar ut flera whiskyupplevelser, som fallet är med alkoholstarkare utgåvor.
En intelligent fruktsötma dirigerar i vintage 2003. En lyxig åldrig Dalmore där de +46 procenten förstärker ektonerna men också gör whiskyn fruktintensivare, vuxnare och ännu mer lyxig!
Dalmore Vintage 2003 46,9%
92/91p Doft 22/22, Smak 23/23, Exit 24/23, Balans 23/23 18,5 år gammal whisky destillerad 2003 och tappad på 1st fill bourbon barrels. Senare omtappad till Rivesaltes sötvinsfat och sherryfat av typen Matusalem och Amoroso. Slutligen har fem fat valts ut av Richard Paterson och Gregg Glass, för att giftas samman i ombundna barrels, och buteljeras i oktober 2022. Webbsläpp av 45 flaskor 24 augusti 2023. SB-nr 41471, 3990 kr
