Reviews Hampden Estate är kanske det mest spännande destilleriet i romvärlden. Den engelska skolan borgar för ett kraftfullt ester-rikt destillat.
Självklart kokat i traditionella ’pot stills’ som med whiskyn i UK. Fast på Jamaica i ålderdomlig utrustning. Jamaicanerna verkar sky all utveckling och modernitet.
Till del beror det på ekonomiska förutsättningar. I ett fattigt land är det inte självklart att uppdatera utrustningen och satsa på nymodigheter. Man gör som man alltid gjort tills grejorna faller sönder. Och då lappas och lagas det.
Grejen med Hampden Estate är att man fortfarande begagnar sig av ’dunder’ som förvaras i ett ’muck-hål’ på bakgården.
Men mest handlar det nog om envisa traditioner. Precis som i Skottland på 1960-talet då förändringens vindar blåste och de gamla stötarna vägrade anpassa sig och ändra på beprövade metoder.
Traditionalisterna hade naturligtvis inte en chans. Gamla destillerier stängdes bryskt ner av de stora bolagen och den befintliga fabriksparken skalades upp och moderniserades genomgående.
En ny tid för whiskyindustrin randades. Romvärlden verkar i jämförelse ha fastnat i sin egen tidskapsel. I karibien står tiden stilla på många håll. Vilket ju är trevligt för den som uppskattar genuina gammaldags smakupplevelser.
Grejen med Hampden Estate är att man fortfarande begagnar sig av ”dunder” som förvaras i ett ”muck-hål”. En grop på baksidan av destilleriet där man dumpas rester från tidigare batcher för att hålla en märklig jäst- och bakteriekultur vid liv.
Som sedan skvimpas i varje ny batch och formar karaktären till något alldeles unikt. Äkta proveniens inom romvärlden. Hampden-rom kan bara göras på just denna plats på jorden.
Det ska erkännas. Som notorisk whiskydrickare är jag känslig för dramatiska kraftfulla smakupplevelser. Det finstilta lågmälda har sin charm men när det smäller och stökar runt i glas och gom blir man lätt engagerad och upprymd. Och på Jamaica vet man hur luttrade drinkare ska tas.
Faten till denna limiterade årgångsrom lades ner 2010 och har passerat det magiska 10-årsstrecket. Det viktiga i sammanhanget är att denna rom tillbringat alla sina dagar i destilleriets lagerhus.
Och 11 år är lång tid under tropiska förhållanden. Däröver brukar man säga att 1 karibiskt år motsvarar 4 år i kylslagna Europa. Som att dricka en +40-årig rom med andra ord… Men så är fattoner inga problem för det esterrika jamaicanska dryckjomet.
Saftig arom av arraksrom och vingummin. Under borstad ek och fragrant sandelträ. Understundom en klar ton av björnbärssylt. Ibland lite komocka (från muckhålet måhända).
Rik och jämn smak som börjar i kanel och bränt socker. Strax ’cane-syrup’ och marshmallows doppade i mörk choklad. Mitt i syrlig tropisk frukt.
Eftersmaken är säregen och smakmässigt unik. I förgrunden rostat fullkornsbröd med inslag av ryvita-knäcke. Men mest fallfrukt med drag av rutten mango som blandas med avgaser typiska för Jamaica-rom.
Muck-hålets dunder alstrar just detta. Tunga mörka estrar med avgaskänningar. Som ihop med många år på fat dras ännu längre ner i mörkret. Men i just denna tappning lever estrarna kvar och balanserar det svåra på ett helt fenomenalt sätt.
“Dunder-klassiskt fulländad Jamaica-rom när frukt, ek och avgasinfluenser kommer samman och blir ett! Bättre än så här kan inte muckhålstraditionen sammanfattas.”
Lite vatten gör aromen ännu mer saftig och syltig med tropiska estrar. Som balanseras av torra arraktoner och ännu mer av komockan. Den något söta gödseltonen är nog en påbyggnad på avgas-karaktären. Denna flaska är ju också en mer fyllig sötma än brukligt.
I munnen mer syra som tunnar ut estrarna. Eftersmaken känns aningen avslagen när fylligheten dessförinnan avtar. Men drivet finns fortfarande där. Som helhet är smaken elegantare och kanske lite mer lättdrucken.
Ska du bara ha en rom i år och är en sparsmakare är denna flaska ett gott val. För att vara en Hampden är den väldigt kommersiell och balanserad.
Den klassiska doften är inbjudande och välvillig. Smaken är proffsigt ester-driven. Eftersmaken blir som sagt dunder-klassiskt fulländad när frukt, ek och avgasinfluenser kommer samman och blir ett! Bättre än så här kan inte muckhålstraditionen sammanfattas.
