Reviews År 1982 kokades den här whiskyn i Benromachs då rätt stora pannor. Det var året innan ägaren Distillers Company drog i handbromsen och la ner destilleriet i Forres.
24 mars 1983 var ödesdagen. När sista fatet tappas upp skriver arbetarna sina namn i väggen, därpå avlägsnas utrustningen, Benromach skrotas.
Sedan uppstarten 1953, efter 15 års stiltje, hade man plöjt ner pengar i underhåll på 1960- och 70-talen. 1966 byttes pannorna ut och en olje-eldad kokare sattes in.
Två år därpå konverteras mälteriet till lagerhus och 1974 byggs bryggeridelen om. Men knappa miljonen liter var för lite när ägarna behövde spara pengar under recessionen på 1980-talet.
Stället köptes tio år senare av Gordon & MacPhail som först 1997 började inreda stället ånyo. Då med en helt annan regim som andades rök, en sprit kokad i mindre pannor med ideal från förkrigstiden.
De där åren ägnades åt långa diskussioner om vad man ville göra och oaktat den kvalitet storbolaget åstadkom var det en egen nytolkning av gamla tider man vill göra.
Det kanske var synd. I alla fall i de fall man har haft tålamod att vänta ut den mognande whiskyn från dåtiden. Jag har goda erfarenheter av gammal Benromach. Som 2008 års utgåva från Gordon & MacPhails whiskykällare.
En 43%-ig 40-åring daterad till 1968, dragen ur en 1st fill oloroso sherry butt. Det var året då maltgolvet togs ur bruk. Ett maltgolv som enkom producerade rökfritt maltkorn.
I min noteringsbok skriver jag: ”En riktig sherry-dräpare, fet och trögrörlig. Piggnar till med en droppe vatten, chokladmättad arom ljusnar och förvandlas till en liten, men ändock klassisk sherrysnok. Mäktig tjockmagad gom får liv med vatten, tänder till och gasar på, bra kryddrag sparkar undan de tunga estrarna och landar i tydlig oloroso-ton. Perfekt sherry-pava egentligen. Ovattnad ålderdomligt tungfotad för den sena vinterkvällen. Mikrodroppen lyfter livsandarna den där eftermiddagen när man behöver vederkvickas efter en tung arbetsdag. A versatile drink for the rich and healthy.”
Jodå, whisky var dyr då också. Men nog kunde man skala bort en nolla på prislappen förr. Tänk vad folk skulle betala för en whisky gjord på 1960-talet idag!
Dryga 18 000 kr kostar i alla fall dagens 40-åring och det är den värd, alla gånger – för den som har så mycket pengar att avvara.
Benromachs 40-åring har nämligen allt man kan önska av en gammal whisky. Till skillnad från 60-talisten som dröp av oloroso är den här mer mångsidig med en mer tropisk ådra istället för de lågt graviterande sherry-estrarna.
En närapå beskedlig gammelestrig nos men med en enastående virilitet i mun med djup beska och tunga estrar. Det var länge sedan en whiskymun bjöd på en så fullgången resa.
Men vi börjar med aromen, som är mild och sirligt flärdfull med lätta gammelestrar och sandelträdyningar. Det handlar om syltade katrinplommon och fikonkräm. Den mörka eken håller sig på djupet, för att inte störa.
I munnen en tjock, djup läderbeska. Ovanpå dansar gammelestrar som tropisk lychee och papaya ystert. Pigg apelsinchoklad skapar kontraster, det är väldigt saliverande. Mot slutet invaderas munnen av mastig tung sötek.
Långsam sävlig eftersmak av mörk choklad. Tropiska estrar och engelsk fruktkaka späckad med syltad suckat jagas av friskare skalbeska. Denna täta, utdragna eftersmak är något alldeles oerhörd. Men munnen dessförinnan lämnar mig mållös. Vad mer kan tilläggas?
Vatten dämpar utspelet i nosen. Mer pralin-dämpad odör med lädersordin och citrusmarmelad. Blyga gammelestrar kämpar emot eken – ålderdomen bekänner färg!
Vattning gör smaken mer livlig och lite skarp med en sträv, lite besk-syrlig finish där tanniner slåss mot citrus och kryddor. Whiskyn tappar fotfästet en aning men får fast mark under fötterna med någon droppe till.
Dubbelvattnad blir smaken utomvärldslig. Sävligt vaggande skalbeska a la syltad citron/lime med torr bitter rosépeppar-ek och djupa toner av tropisk nektar på lychee och mango.
Väldigt bittersöt exit med 85%-iga chokladpraliner och blommig bladbeska som bäddas in i röd sherry-frukt. 100% ärlig och uppriktig för sin ålder. Är detta månne årets whiskyupplevelse?