FOLKSÅNGAREN Bob Dylan från Minnesota har ett eget whiskeymärke som heter Heaven’s Door. I sommar släpps första flaskan i exklusiva Bootleg-serien (uppkallad efter artistens album-serie Bootleg).
Det handlar om en 25-årig whiskey som slutlagrats på japansk mizunara-ek. Normal ålder för en amerikansk whiskey är 4-8 år, över 20 år är väldigt ovanligt. Men så kommer 75 cl också att kosta $499,99 (4800 skr).
Dylans whiskey-debut skedde i april 2018 när han slog sig ihop med Marc Bushala från bourbonmärket Angel’s Envy (sålt till Bacardi 2015). Blender Ryan Perry tog fram tre varianter.
En Tennessee bourbon som genomgått kolfiltrering a la Lincoln County Process vilket kvalificerar produkten att kallas Tennessee Whiskey. Ändå skrivs Bourbon på etiketten (kanske för att tydliggöra för okunniga konsumenter att det verkligen är riktig amerikansk whiskey). Flaskan innehåller 70% majs.
Nummer två i serien heter Double Barrel och är starkare med 100 proof (50%). Trean är en Straight Rye lagrad på cigarrinfuserade ekfat från Frankrike. Flaskorna avbildar skulpturer av järnportar skapade av artisten själv i hans metallverkstad.
Bob Dylan beskrivs som rotlös och ingen vet egentligen var han bor. Förutom på lantegendomen i födelsebygden uppe i Minnesota där han ofta återhämtar sig mellan spelningarna. Artisten är på ständig turné, brukar man säga. Och lagom till hösten 2020 ska det egna destilleriet öppna, inrymt i en tillbyggd kyrka i Nashville.
– Istället för att göra en singelwhiskey vill vi arbeta med olika Master Distillers och Blenders som kan ge de olika produkterna sina unika signaturer. Det kommer att göra vår portfölj mer varierad och eklektisk, säger Marc Bushala.
Bob Dylan är ju story-teller och för honom handlar det om legacy:
– Vi ville båda skapa en kollektion av amerikansk whiskey som var och en berättar sig egen story. Jag har rest i åratal och haft möjlighet att prova några av världens bästa whiskeys. Och det är precis vad Heaven’s Door ska vara, suverän whiskey.
Valet av 160-åriga Elm Street Church passar varunamnet perfekt, besökarna får ”knacka på himmelsporten”. Väl inne kan man se destilleriet, kolla in whiskeybiblioteket (med mängder av samples), äta en bit mat och såklart avnjuta ett gigg med någon artist i ”teatern med plats för 360 gäster”. På väggarna hängs Dylans olika konstverk, och hans metallskulpturer ställs ut i lokalerna.
Det här kommer alltså i framtiden att funka som ett museum för en av musikhistoriens allra största. Och det riktigt fina är att ”det eviga whiskeymakandet” kommer att pågå och fylla lokalerna med levande energi i decennier framöver.
I augusti stämdes Heaven’s Door för varumärkesintrång av Heaven Hill. Oaktat kändisskapet för sången Knockin’ on Heaven’s Door påstår Kentucky-destillatören att Dylans varumärke är ett plagiat.
Första ordet HEAVEN är detsamma och andra ordet har dessutom fyra bokstäver i båda fallen. Till råga på allt säljer Dylan sin sprit i Louisville också där Heaven Hill gjort whiskey sedan 1937 (förvisso under annat namn större delen av tiden).
I stämningsansökan står att man spenderat $7,5 milj i marknadsföring de senaste 5 åren och sålt mer än 3,7 milj nioliterslådor av sin sprit. Man påstår vidare att konsumenter kan vilseledas att tro att Heaven’s Door är sanktionerad (eller sponsrad) av Heaven Hill.
Firman vill inte stänga ner varumärket men ha betalt för ”sveda och värk”. Bushala menar att anklagelserna är helt grundlösa och kommer att slåss i domstol tills de blir av med det gnälliga Kentucky-folket.
I september fortsatte istället Dylan-Bushala sin utgivning och höjde insatserna med en 10-årig straight bourbon från Tennessee (Dylan gillar tydligen gamla grejor) som sålde slut fort och i dagarna kommer en andra batch som kostar $130.
Whiskeyn luktar nybakat bröd och nougat. Smaken är halvsöt med grillad ananas och kanderade valnötter. Eftersmaken bjuder på kokta persikor och whiskeymättad tobak. Haken är förstås att Dylan-pavorna bara säljs i USA men så är ju upphovsmannen rotad i den amerikanska myllan, det skulle kännas fel att köpa Bob Dylans bourbon någon annanstans än i staterna. Eller hur?