Reviews Compass Box var amerikanen John Glasers livsprojekt. Han kom från en roll som marknadsförare på Diageo men ville in i labb och lagerhus och blanda ihop egen whisky.
År 2000 öppnade han eget. Glaser förnyade Scotch genom att testa nya okonventionella recept och lagringsmetoder och var alltid helt transparent i sitt görande.
Så till den milda grad att branschorganisationen SWA slog ner på hans retorik kring åldersbestämning när han angav åldersspannet på ingående whiskys på etiketten.
Det ska man inte göra, bara den yngsta beståndsdelen bör anges, annars kan konsumenten bli förvirrad, tyckte branschkollegorna.
2015 lämnade Glaser över sin pågående revolution till Bacardi som fortsätter att innovera fast med mindre skrammel och stora ord. Nya Ethereal är kanske den mest skruvade Compass-tappningar jag stött på.
Någon kanske skulle säga amatörmässig, jämfört med Glasers tidigare solida storverk som Great King Street, men det är ofta det avvikande och nyskapande man minns.
Som denna Ethereal vars namn anspelar på det eteriska, översinnliga. Och är en homage till firmans första blandmalt som hette Eleuthera. Men också, säkerligen, en anspelning på de eteriska toner alstrade av ekfaten som blandas med en underlig rökflora.
Sin vana trogen är Compass Box öppna med vad som finns i flaskan. Visserligen inte på destillerinivå men regionerna är specade. Fyra pannor är involverade. Två delar kommer från ett Highland-destilleri, en del från Speyside. Resterande två delar står två Islay-pannor för.
Prislappen på knappa 1800 kr säger att whiskyn är gammal, vilket förklarar att Islay-röken deformerats på ett så spännande vis. Åldersspannet är 17 till 26 år.
Detta är en exempellös remarkabel blandmalt. En symbios av gammelestrig whisky och nedgrävd röksprit som framkallat en bedagad sepiatonad klangfärg som är fullkomligt bedårande.
Säregen arom av kompost och äppelkärnhus med en sotig feeling av papperslump. Mitt i tropisk fruktsötma med juicy fruit på djupet. Som helhet en friskt däven fruktighet.
Röksvängd smak som i grunden är kärnhusfrisk. Ganska snart rullas milda gammelestrar ut följt av oljig torvrök. Lång mäskrökig final på äppelskal som övergår i grön carambole. Jästigt fräsch utgång med mycken fruktröka.
Ehtereal är en personlig whisky. Kan tänka att många tycker mindre bra om den. Mest avvikande är ju doften som i förstone är skum men den tickar alla boxar hos mig.
Lite vatten i glaset normaliserar och avmystifierar. Nu mer torvrök ihop med mäskig äppelmust samt jästig vitmögelost. Lite smalare om livet men fortfarande åtråvärd.
I munnen gammelestrar och rökmäsk som blir sötare med tropisk nektar och mot slutet torvrök och piprök sammanblandat.
Långsam eftersmak som är lätt och tobaksrökig med savande äppellemonad och stråk av svampkräm. Allt landar i marshmallows. En flaska får lov att räcka livet ut. För dessa smaker kommer aldrig åter…
