Skatter & Handel | TENNESSEE 1941 skrev Jack Daniels arvtagare Reagor Motlow ett brev till kongressen där han klargjorde skiljelinjerna mellan hans Tennessee whiskey och grannstaten Kentuckys bourbon. Häromåret lagstadgades brevets formuleringar äntligen. Sålunda måste äkta Tennessee whiskey göras inom delstatens gränser på en mäsk som består av minst 51% majs, filtreras genom en kolbädd av sockerlönn, lagras i nya ekfat och buteljeras vid lägst 40 vol% alkohol. JD säljer 11,5 miljoner nioliterslådor varje år medan den ende verklige konkurrenten George Dickel får iväg futtiga 130 000 lådor. Ett ordkrig har brutit ut mellan de båda ägarna där Dickels Diageo anklagar Brown Forman för monopolist-fasoner. Och nu backar lagstiftaren, republikanen Bill Sanderson öppnar för att släppa nyfatskravet. Diageo har nämligen krävt att få återanvända faten i sann skotsk anda vilket skulle spara mycket pengar, ett nytt fat kostar 600 USD. Argumentet är att det skulle förenkla för nya mindre aktörer att slå sig in på marknaden.
– Det skulle verkligen underminera ett rykte som vi kämpat hårt för att bygga upp, säger JD:s Master Distiller Jeff Arnett.
Och han får medhåll av mikrodestillatören Charles Nelson:
– Att hålla högsta möjliga kvalitet kommer hela kategorin att tjäna på i längden. Sänker vi kraven leder det till fler och potentiellt sämre produkter som kan förstöra ryktet för Tennessee whiskey.
