Reviews Lukter är vägledande. I vår rena och luktfria värld studsar man varhelst det luktar starkt av något. I mötet på tu man hand mellan människor påverkar faktiskt den andres kroppsodör mer än man tror. Väldoft innebär inte alltid något positivt, om det luktar för mycket det vill säga. Just styrkan är viktig.
I whiskyglaset där allt initialt handlar om dofter måste precis rätt sorts aromer gå loss. Helt enkelt det man förväntar sig få, och såklart med de rätta balanserna. Doften säger mycket om smaken men mindre om intensiteten eller smakkoreografin.
Framför mig har jag två svenska NAS-dofter med helt olika ursprung. Den orökta High Coast-whiskyn har legat på bourbonfat och svenska nyeksfat. Det luktar skumt av sötsyrliga grönsaker påminnande om syltade tomater med en blommig beska.
Hvens nya görs också på orökt korn men är lagrad på rödvinsfat. Underlig lukt av chokladkola och knäck med borstad ek under. På djupet sötat rödvin, i kanten kompost a la höstlöv. I båda fallen tar eken stor plats och kör faktiskt över destillatet. Det blir krokigt och yxigt.
Norrlänningarna har provat på den spanska solera-metodiken som appliceras i Jerez. Rader av fat i sex våningar används. Den nedersta soleraraden består av 225 litersfat av svensk ek och det är härifrån man tar ut whiskyn som ska buteljeras.
Som därefter fylls på från raderna ovanför som består av 200-liters bourbonfat. Eftersom whiskyn flyttas mellan faten kan inte den exakta åldern bestämmas. Toppraden fylls hela tiden på med nykok.
Den yngsta whiskyn i High Coasts system är 6,34 år. Och notera nogsamt att det alltså inte handlar om sherryfat bara för att whiskyn kallas Solera. Det är som sagt amerikansk och svensk ek utan vininfluenser.
Den relativt unga whiskyn smakar mastigt med tropiska trocadero-toner och senare färska vedträn. Ungfruktig finish i sötsylig stil med täta träfenoler och stråk av 72%-ig mörk choklad.
Överlag en påträngande eknärvaro. Man kan ifrågasätta om experimentet ska fortsätta när eken hunnit säga ifrån så här pass mycket? Jodå, det kommer att bli bättre i takt med ingående solera-ekfat nöts ner och den kollektiva vätskan uppnår högre ålder. Då kommer destillatet att blomma upp igen.
Kanske uppåt 8-10 års ålder är lagomt. I paritet med Hvens whisky. Som legat på fransk ek mestadels. Det handlar om fem italienska rödvinfat. Plus ett fat av ovanlig amerikansk chinkapin-ek som hyst Hvens vodka (som ju fatlagras). I praktiken väldigt fräsch ek, gränsande till nyek. Ekeffekten bör kännas i munnen alltså?
Starten är häftig, whiskyn har en omisskännlig bourbon-feeling! Snart kommer röda frukter samt färska aprikoser med strama tanniner och garvsyror mot slutet, en sorts kärv rödvinstextur som på samma gång är läskande.
Eftersmaken är lång med en böljande Commandaria-sötma. Fin lakritstyngd i botten. Örtig eterisk ek bär. Allt stannar i nougat/mörk choklad. En högst ”normal” rödvinsfinish. Att lägga samman whiskyestrar och surt rödvin är annars en svår balansakt. Att det funkar här beror ju på att whiskyn fullagrats i faten. vanligen slutlagras den här sortens tappningar i 6-12 månader och då tar vinsyrorna över.
Jag kommer på mig själv med att sakna den där udda syrligheten som jag alltid retat mig på i dessa sammanhang. Här dominerar sötman. Men det är den dova stramheten som står i centrum
Och så det där häftiga förslaget av bourbon som får en att slappna av alldeles i början för att snabbt kastas ur sadeln och in i rödvinsvärlden där stramare toner tajtar till smakpaletten. Sammanfattningsvis en avkopplande smålyxig svensk-dram.
Detta är också första steget i Hvens nya serie Seven Angels. Sju limited editions utlovas kommande år, och eftersom lagret ökar i ålder kan vi förvänta oss mer och mer ekmognad i tappningarna.
St Raphael har också en vägvinnande kommersiell ådra som vi nog kan tacka åldern för. Fler 10-åringar önskas från Nya världen-destillerierna!
Vän av ordning undrar vad som händer med Solera-flaskan på 56% med några droppar vatten? Jo, aromen sväller en aning med sötare toner och gröna tomater i bakgrunden. Smaken är likadan fast rörelserna mindre. Finishen tunnas ut och blir varmare.
Här kan några år till göra underverk. Strukturen sätter sig och tål spädning bättre och sötman i destillatet kan byggas ut. Ska bli kul att följa solerans utveckling framöver…
