We are back! The Spirits News gör sitt andra Gin & Tonic-test. Utmaningen för vår eminenta panel är att hitta rätt gin till Fever-Tree Indian Tonic Water. En och samma tonic gäller. Drinken består ju till 2/3-delar av tonic så det är den dominerande smaken, ginets utmaning är att färga läsken och kreera nya smaker som kompletterar och lyfter utvald tonic.
PANELEN ÄR GRYM denna gång. Vi skannade barscenen och headhuntade två G&T-proffs. Inte minst Aron Firouzbakhsh Larsson som står i rampljuset som vinnare av tävlingen ”Sveriges bästa G&T”. En kaxig och smart barman on-the-go. Sean Edward Eden kan beskrivas som upptäcktsresande i gin, en auktoritet på G&T, pionjären som utforskat drinkens kapacitet i decennier.
Att en professionell bartender kan kreera mirakel med en G&T har vi alla upplevt. Men hur kommer man i mål där hemma? Noggrannhet och respekt för råvarorna och själva drinken, menar barproffsen. Man får inte slarva, då blir din G&T aldrig bra.
– Isen är din första utmaning där hemma om din G&T ska bli bra, inskärper Sean Eden. Glöm isen du köpt på donken. Surfa runt en stund på YouTube så lär du dig is-knepen på någon timme.
En G&T ska ju vara väl kyld. Kylan dämpar sötman i läsken och lyfter sprittonerna, bubblorna i drinken transporterar aromerna upp i näsan och kittlar taktilt i gommen. Upplevelsen ska vara fräsch och ögonblicklig. En ljummen vill G&T ingen ha. Eller?
Sean drar en historia om kunden Bosse som insisterade på en G&T is. Visst, det är ju inte första gången någon vill ha en drink utan is. Så Sean slår ihop killens G&T och tar betalt. När det är en halvtimme kvar till stängningsdags kommer Bosse släntrande med sin G&T där 4/5-delar är kvar. ”Du du,” hojtar han. ”Du gjorde den här goa G&T:n till mig. Men nu måste jag gå, kan du hålla på den till imorn?”
– Som bartender är man tillmötesgående och killens begäran kanske var konstig men ändå rimlig, tyckte jag. Lustigt nog bevakade han noga att jag skrev hans namn på glaset och följde med mig in i diskrummet där vi ställde glaset.
Dagen efter kommer mannen tillbaka, glad i hågen: ”Kan jag få min G&T, fan vad jag längtat!” Sean går och hämtar den avslagna drinken och erbjuder lite is. Då brusar kunden upp för första gången: ”Nej nej, inte kan du lura mig med istricket inte!”
– Svårt att hålla sig för skratt liksom! Där satt han och njöt av sin varma G&T resten av kvällen. Till slut kom han fram och tackade för väldigt bra service. All well that ends well. Det är just det vi bartenders är där för, att göra våra kunder nöjda!
Vi skattar gott åt händelsen som på sitt sätt beskriver essensen i yrket. Att ha förmågan att möta olika förväntningar och smakpaletter från en evig ström av människor. Vi kommer in på kärnan i dagens övning: Att para samman olika ginsorter med en utvald tonic. Aron adderar valet av rätt garnityr till smakupplevelsen. Men hur vet man vad som passar ihop?
– Googla din gin och använd dig av samma botanicals som ginet har, rekommenderar Aron. Om ginet kryddats med rosmarin så hänger man på färsk rosmarin som garnityr. Sedan är bara att matcha mot rätt tonic. En vanlig mataffär år 2020 har ett överraskande bra sortiment. Och har din affär inte det, flytta!
Just i fallet med rosmarin rekommenderar Aron en tonic med friska örtiga toner, från Fever-Tree blir det Aromatic Tonic som kryddats med barken från Angostura-trädet.
Att man inte kan gå utanför ramarna hur som helst vittnar Aron om när han på Haymarket fick en kund som ville ha en G&T med ”gurka och svartpeppar i hård ton”. Alltså barens variant med skotska ginet Hendrick’s i basen.
– Jag frågade i trevlig ton om G&T:n ”önskas med Hendrick’s gin?” Killen klipper av med ”nej för fan den är för dyr, ta det billigaste!” Fem minuter senare kommer han tillbaka som en besviken hundvalp: ”Den smakar inte lika gott som förra gången jag drack den…” Så jovisst, rätt tonic till rätt gin spelar stor roll.
Tonicen — Fever-Tree Indian Premium
Fever-Tree är framgångssagan som började i en källare och utmanar självaste Schweppes om världsherraväldet. Ett nischat premiummärke som numera finns överallt. Knepet var att erbjuda en lång linje av olika smaker som ställdes mot Schweppes enda gula etikett. Småflaskorna på 20 cl räcker till en stor egen G&T eller två små att dela med en kamrat.
DET VAR 2003 som Charles Rolls och Tim Warrilow ifrågasatte varför världen groggade loss på Gin & Tonic med samma tonic-vatten i glasen. I Europa hade Schweppes i det närmaste monopol, i Nordamerika regerade Canada Dry. Idén var att utmana ettorna med ett premiumalternativ. En tonic som var lite mer nedtonad och elegant, mer exklusiv i smakerna.
Efter månader av experimenterande kom Rolls/Warrilow fram till att de måste gå till källan för att lyckas. I republiken Kongo hittade man det raraste kininet av den högsta kvaliteten. Här fanns de bästa Cinchona Ledgeriana som på engelska kallas just ”fever tree” för kininets förmåga att kurera feber.
Detta utforskande, och resande till platser där man fysiskt kan känna på kryddväxter och försäkra sig om kvaliteten är hemligheten bakom den långa linje recept Fever-Tree gjort sig kända för. De bittra apelsinskalen till Indian Tonic skördas i Mexico. Sockret är av finaste kvalitet från sockerrör. Deras första Premium Tonic Water släpptes 2005.
Och det är den vi har i glasen nu. Bubblorna är livliga, det luktar fruktsoda. Frisk citrus i munnen, kininet smeker, lagom söt fruktsoda-arom. Lång fruktig eftersmak som är icke-besk. Det här är en mild tonic jämfört med skarpare Schweppes. Ändå är just Indian Tonic Fever-Trees mest klassiska där kinin-tonen ska stå ut lite extra.
Så här testar vi
Basen i alla våra gin-tester är storsäljarna, de där märkena som svenska folket fått på hjärnan. Topplistan utmanas alltid av nysläppta småmärken, mest svenskt men också en del utländskt. I detta test har vi med lite italienskt och även nordiskt.
De femton drinkarna testades helblint. Dryckerna var väl kylda och proportionerna var två delar tonic och en del gin. Ingen is och ingen garnityr adderades. Vi har bedömt drinken som helhet och inte ginet enskilt. Skalan är 1 till 5, från dåligt till världsklass.
Panelen
Sean Edward Eden (37 år) är uppväxt på den engelska landsbygden i den lilla byn Woolpit. Sean Eden är något av en G&T-auktoritet i Sverige. Han var med och startade upp Ångbåtsbryggan i Stockholm, samt Piren och satte G&T på kartan i landet för 12 år sedan med krogen Tures där man serverade dussinet olika G&T. ”Okunskapen var stor då. Till och med bakom baren. När personalen fick klart för sig att fokus i min bar var G&T försvann några…” Tures-projektet blev starten på en jordenruntresa i gin. 2013 hade Tures 58 sorters gin och sortimentet växte. Idag är Sean Eden barchef på Haymarket.
Aron Firouzbakhsh Larsson (26 år) har jobbat bakom baren i 8 år. Mest på olika hotell som Diplomat, Reisen, Haymarket och nu som barchef på Cornerclub. Han vann tävlingen Sveriges bästa G&T 2019 med Pink on Pink på Stockholms Bränneri Pink Gin, Schweppes Pink Peppar Tonic, picklad rabarber och fläderspray. Idag är Aron Firouzbakhsh Larsson barchef på Cornerclub.
Samt spritexperterna Henrik Aflodal och Carl Lönndahl från The Spirits News.
