Reviews Nya BLAAACK är haussad. Som det brukar vara med legenden Ardbeg. Fansen går igång på alla cylindrar. Särskilt uppspelta blir de ”svarta fåren” när det är skotsk humor inblandat. Själv ryggar jag tillbaka. Rent konceptuellt kan man förstås inte annat än älska det bräkande namnet, en hyllning till alla dessa fanatiska fans som förbehållslöst dyrkar sin avguda-malt.
Men mönstret är glasklart. Man hör på namnet hur bra en ny Ardbeg kan vara. Är tillnamnet gäliskt-klingande är whiskyn oftast glimrande. Då anstränger sig whiskymakarna och lägger sina fat i blandningen med största omsorg. Är namnet skämtsamt är tappningen i stort sett alltid mer klantig.
Blaaack är mycket riktigt en ungstapplande Ardbeg. Dämpad ungrökig arom, simpel eftersmak. Den föränderliga smaken är bäst, vattnad ökar dessutom frukten i den sedvanligt sötsyrup-dopade munnen.
Vid 50,7% doftar det dämpad ungrök likt potatisavkok eller kålsoppa, under basturökt skinka. Med lite vatten stiger svettig strumpa och torvrök ur glaset, basen är syrup-ren.
Smaken är mycket mer spännande. Vid fatstyrka rik och lång med torvrök i starten som ar på färsk frukt samt även färskt trä likt balsaträ. Mot slutet hänger jod på med grönsaksspad och murken ek, i botten glupande syrup. Finalen är lång och sötrökig, fast simpel. Visst växer jod och torvrök men sötman dominerar.
De där ljusare trätonerna halvvägs gör egentligen hela whiskyn. Smaken går från 21 till 23 poäng. Ardbegs edge glimtar till för en kort stund.
Vattnad blir smaken mer fruktsvällande och rökbolmande med strama mineraler en bit in. Mer vräkig men samtidigt godare och bredare i anslaget. Eftersmaken hostar brandrök ovanpå dämpad fruktkola. Ardbeg-burdus på rätt sätt, som det ofta kan vara i de här skämtsamma utgåvorna när det funkar.
Köpläge? Bara för de inbitna fansen.
