Whiskymakande När Glasgow Distillery började koka whisky på vårkanten 2015 var det stadens första maltwhiskypanna med city-läge på mycket länge. Kvar sedan storhetstiden ett sekel dessförinnan vara bara grainfabriken Strathclyde. Och utanför bortåt kusten stod förstås Auchentoshan.
När man 2012 annonserade sitt projekt hade det gått 37 år sedan Kinclaith verksamt i Strathclydes inre stängde 1975. Premiären begicks med en limiterad 3-åring 2018 och i april 2019 kom den första core-produkten utgiven i firmans 1770-range. 1770 var nämligen året då stadens första destilleri på Dundashill hade premiär. The Glasgow Distillery Co (som dagens firma också heter) tar över driften av Dundashill år 1825. Den nya standardwhiskyn har fått en slutputs i nyeksfat och kommer vid 46%. Grundaren Liam Hughes beskriver smakerna så här:
– Päron, toffee, vanilj och marsipan i förstone med bakgrundstoner av ananas, peppar och lakrits.
En halvlitersflaska kostar £49. Inom 12 månader kommer ytterligare två 1770-utgåvor, en rökig och en trippeldestillerad. Rökaren tas ur sherryfat med nyeksfinish. Trippelkoket slipper slutlagring och tas bara från bourbonfat. Alltså en rätt häftig och intressant mix av stilar som visar på destilleriets experimentella temperament.
Pannorna är små. Wash-pannan laddas med 2400 liter och spritpannan tar 1400 liter. Vörten är klarnad för att bli av med aldehyderna och frammana estrar. Ur pannan rinner därmed en lätt fruktig sprit som företrädesvis läggs på ex-bourbonfat. Ut kommer vad som kan betecknas som en typisk Speyside-whisky, ägarna själva säger hellre: ”metropolitan style”. Utöver vanlig ek läggs whisky på port- och sauternes-fat.
I dagarna annonserades att kapaciteten fördubblats med ytterligare två glimmande kopparpannor. Paret heter Margaret och Frances efter konstnärssystrarna MacDonald som levde i staden i slutet av 1800-talet och blev kända för sina industri-inspirerade metallskulpturer.
– Kvinnorna bemästrade manuellt smutsiga material i en tid då kvinnor saknade rösträtt och förväntades vara hemmafruar. Dessa vackra pannor av metall är något de kunde ha känt igen sig i.
Att destillatörer ger sina pjäser kvinnonamn är en utbredd tradition inom whiskyindustrin internationellt. Destilleriets ursprungliga pannor heter Tara och Mhairi, uppkallade efter släktingar till grundarfamiljen.
De fem jäskaren på 5600 liter har dessutom fått sällskap av en bjässe på 12 000 liter. Årligen kan man nu göra 440 000 liter vilket motsvarar ungefär 1 miljon buteljer. Men då behövs fler jäskar vilket man ska installera när volymerna undan för undan ökar.
