Whiskytipset Glen Scotias festivalutgåva är något att längta till. Till årets festligheter har destillerichef Iain McAlister rullat ut några portvinsfat ur lagerhuset. Baswhiskyn däri lade han själv ner i bourbonfat för 11 år sedan.
Den dagen gjorde man för ovanlighetens skull whisky på lite rökigare maltkorn. Glen Scotia-folket jobbar annars brett över rökskalan. Grunden är förvisso alltid några rökpustar för att understödja Campbeltown-stilen som är aningen rökig och oljig.
Basmalten går från några få fenoler till 20 ppm. Mellan-varianten innehåller 20-30 ppm och den tungrökiga slår i taket med 55,5 ppm. Just den här dagen hade kornmalt-lasten en röknivå på 17,3 ppm.
En tydlig rökprofil fast fortfarande lättrökt. Men skillnaden är flytande mellan rökgraderna, i alla fall på ’new make’-nivå, menar Iain McAlister:
– Vi flyttar såklart den nedre klippunkten litegrann när maltkornet blir rökigare eftersom fenolerna ramlar ut sent i spritkörningen. Men avsikten är inte att göra jätterökig whisky utan att förstärka Campbeltowns kustnära, maritima karaktär. Dessutom är rökpartiklar bra på att maskera ungdomstoner i faten och eventuell obalans i spriten dessförinnan.
Whiskyn hämtades upp ur bourbonfaten efter 10 år och lades ner i vita portvinsfat, där destillatet fått ligga i 12 månader, berättar Iain McAlister:
– Vi ville ha en fattyp som bevarar destillatets egenheter samtidigt som destilleriets historiska koppling till europeiska vinfat hålls vid liv. Just fat som innehållit vitt portvin är det första gången Glen Scotia använder.
Destillerifolket är riktigt nöjda med hur whiskyn blev. Som man trodde initialt är fateffekten balanserad, förklarar Iain McAlister:
– Originaltonerna från bourbonfaten är tydliga men här finns också blyga toner av stenfrukt som dadlar och katrinplommon samt karamelliserat socker och massor av maritima referenser från spriten själv.
Utgångsläget är att alltså inte tungrökt utan lättrökt maltkorn för att inte störa ut destillatets inneboende fruktighet. Och för att fylla ut mellanrummet däremellan och bredda fruktsmakerna, utan att förlora särarten, föll valet på vita starkvinsfat, där det fortfarande är ekträet som påverkar whiskyn mer än vinet.
Resultatet är en riktig portvinsbakelse! Där röken lurar backstage. Whiskyn doftar tobaksrök med en rund starkvinsair av torkad frukt centralt. Ovan mild torvrök, på djupet oljiga toner av äppelkompott, i kanten träaromer och honung.
Festivalutgåvan har en fyllig fet sötdriven smak där pirrande ek luftar till det och håller liv. I starten sötaktig starkvinskropp som driver täta sjok av honung och estrar framför sig. Efterhand träaromatiska toner med backdrop av äppellag. Mild torvrök ansluter och fet kokos plöjer i djupet.
Eftersmaken är lång och lowkey. Krämig med mastig portvinsbas och chokladbeska, livfullt cigarrökig med aromatisk lättsam värme. Efteråt torvröksflämtande.
En utsökt medgångsmalt med ryggrad. Som går finfint att vattna. Aromen blir honungsfluffig och luftigt träaromatisk med en rostad ton av kanelbulle!
Savande jämn smak. Äppellemonad följs av pirrande ekkrydda. Mot slutet ett litet lyft av fyllig fruktkaka med suckat och en skyla tobaksrök.
Lång och lagom mastig eftersmak som puttrar på i sakta mak. Halvsöt entré som görs torrare av cigarrkittlande fenoler och lagom värme som driver på.
Den är alldeles underbar, denna träaromatiska eftersmak där cigarrskyar från rökmalten backar upp och lyfter allt det goda och jämnsöta till den exklusiva nivån. Kort sagt en härlig festivalwhisky som verkligen gör det som krävs i festliga sammanhang, slàinte!
Glen Scotia 11 år Festival Ed. 2023 54,7%
89/90p Doft 22/22, Smak 22/22, Exit 23/23, Balans 22/23 Årets Campbeltown Malts Festival-utgåva baseras på lättrökt maltkorn med ett fenolinnehåll på 17,3 ppm. De utvalda bourbon-faten lades ner 2012. Sedan har blandningen flyttats till 1st fill-fat som innehållit vitt portvin för att slutlagras i 12 månader. Tillfälligt hyllsläpp av 1250 flaskor 25 maj. SB-nr 41401, 779 kr
The CAMPBELTOWN Malts Festival 2023
Festivaldags Årets Campbeltown-festival är fullmatad. Och efterlängtad efter pandemiåren då man visserligen gjorde online-event men nu är det full fart live under två dagar, med en rad inbjudna whiskyprofiler som gästspelar.
Festivalen kickar igång med middag 23 maj medan onsdagen fylls av spännande aktiviteter. Höjdpunkten för Iain McAlister är hans Dunnage Warehouse-provning med whiskyskribenten Charlie Maclean.
– I år ska vi undersöka en bred range av Glen Scotia-whisky. Från refill sherryfat som används för att flytta vätskan till storväxta port pipes!
Lika häftigt är besöket av chefsblender Michael Henry, som reser ner från Loch Lomond för att visa hur han sätter ihop destilleriets omtyckta Victoriana-utgåva, den mest komplicerade tappningen destilleriet har på programmet. Och på gårdsplanen arrangeras en rad öppna whiskyprovningar.
På scenen musicerar artisten (och whiskyskribenten) Felipe Schrieberg. Här mixar också whiskyboksförfattarna Neil Ridley och Joel Harrison 60-sekunderscocktails. Dessutom har en trio skapat en ljudberättelse utifrån alldagliga ljud i ett destilleri med omgivningar. Här är hela festivalprogrammet!
