Nya Jura-whiskyn Two-One-Two har lagrats på sällsynt Chinkapin-ek. Vad är Chinkapin och vad gör ektypen med whiskyn? I senaste avsnittet av The Spirits News LIVE! berättar Juras Master Blender Gregg Glass om hur Two-One-Two kom till. Kolla först klippet ovan och se sedan hela sändningen där vi även testar Seven Wood och 18-åringen.
Reviews Gregg Glass berättar att man hittade ett parti av Chinkapin-fat hos sin tunnbindare i USA. Inte särskilt många fat, arten är svårfunnen, exemplaren växer glest i skogarna. Därför har man inte kunnat producera fler än 6000 flaskor.
– Chinkapin-ek används vanligen inte för att göra barrels. Ek-stavarna hade fått lufttorka i fyra år vilket är ovanligt nuförtiden. Normalt sett torkas eken i ugn på kort tid.
Efter att stavarna sammanfogas till tunnor bränns faten ur inuti för att öppna upp kanaler in i träet för whiskyn. Här valde Jura den hårdare rostningsgraden #4.
– Chinkapin-ek adderar en underbar varmkryddig honungston till whiskyn men framförallt citrustoner. Citrus finns också i Juras ’new make’. Denna gemensamma nämnare ville vi utveckla till ett partnerskap. Whiskyn smakar helt enkelt citronkaka. Att vi valde att buteljera vid 47,5% ger whiskyn en fantastisk textur och förstärker citrustemat.
Two-One-Two är 13 år De sista två åren har whiskyn legat på Chinkapin-ek. Och det handlar alltså om helt nya fat, så kallad jungfruek. Jura-folket låter som regel sina slutlagringsprodukter ligga i just två år. Det tar tid för smakerna att harmoniseras.
Forna tiders knappa 6 månader på starkvinsfat ger mer obalanserad whisky. Glenmorangie startade genren på 1990-talet med sina Wood Finish-utgåvor, Diageo hängde på med Double Matured för Classic Malts.
Gregg Glass noterar att skotska destillerier börjar få upp ögonen för Chinkapin-ek. Fler använder den men det var länge sedan någon satte namnet på etiketten och gav ek-typen en plats i strålkastarljuset.
Glenmorangie var såklart pionjärer och började använda Chinkapin-fat tidigt. 2004-05 gav man ut Chinkapin-whisky som singelfat på flygplatserna. På nystartade Raasay Distillery kan privatpersoner tappa sin nyköpta whisky på Chinkapin-fat. Och förra sommaren gjorde irländska Teeling en Chinkapin-variant.
Henric Molin på Hven har använt Chinkapin sedan 2001 men inte gjort en renodlad utgåva ännu även om Tycho’s Star innehåller 58% Chinkapin-ek. I Amerika använder Michter’s den i sin Bomberger-utgåva.
Det här är de medvetna exemplen. För när man forskar i saken visar det sig att branschen förmodligen lagrat whisk(e)y på ektypen länge. Det menar Don McGinnis vars företag i Cuba, Missouri skördat ek för tunnbinderier sedan 1968:
– Ektypen har alltid använts i fat men det först på senare år vi börjat separera sorterna. Väldigt få kan urskilja arten med blotta ögat så ett eller annat träd har såklart slunkit med i processen utan att vi varit medvetna om det. Ibland får vi feedback från whiskyfolket som stött på en ”sweet barrel”. Jag har alltid misstänkt att det kunnat vara Chinkapin-ek då. Det verkar som eken extraherar mer fruktiga smaker, whiskyn blir mer smakrik.
Men Chinkapin är inte populär bland skogshuggarna. Den växer i kalkrik mark i besvärlig terräng i branta sluttningar. Stammarna blir krokiga vilket gör det svårare att såga ut de stavar tunnbindaren behöver.
Ektypen växer långsammare och får glesa årsringar vilket gör den mjukare så extraktionen av aromer blir mer kraftfull, whiskyn kommer åt träfibrerna lättare.
Nyek är en aggressiv form av lagring med potentiellt mycket ektoner. Men Gregg Glass tycker inte att man haft sådana problem.
– Chinkapin ger ju ifrån sig så mycket sötma. Eken märks väldigt tydligt men värmen står inte alls i vägen för Juras egna smaker.
Frågan är om det kan bli för mycket sötma? Amerikansk ek ger ju ifrån sig myckna vaniljtoner, bourbonstilen som uteslutande använder nyek stånkar av vanilj.
– Vaniljen finns där men i bakgrunden. Den hårda rostningen minskar vaniljpåslaget. Vi letar mer efter de värmande kryddorna och sötman hos faten.
Jura ska vara rökig genomgående numera. När det handlar om en produkt som blandas utifrån färdiglagrade fat är konceptet enkelt. Man plockar ut de fat man vill ha, i olika åldrar och fatvarianter. Somliga fat har röksprit i sig, merparten är rökfria. Resultatet blir en whisky med karaktär av torvrök. Men hur gör man när whiskyn ska slutlagras?
– För Jura ingår numera alltid en andel röksprit i receptet. När vi ska göra en slutlagring börjar vi med att blanda ner rökfaten i den orökta whiskyn. Men istället för att ge ut whiskyn som en produkt läggs den tillbaka på utvald fattyp för att lagras vidare. Alltid lite av gambling för mig som blender, man vet ju inte exakt vad som kommer ut två år senare.
Two-One-Two är ingen vanlig Jura. Jag sitter med hela rangen framför mig. I de andra glasen står rökigheten ut, närvaron är explicit men för det mesta nedtonad, helt enkelt en del av fysionomin. Jura anno 2020 ska ha sin rök.
Ändå har ön 212 invånare tillägnats en Jura vars rök reducerats till nära noll. Orsaken är nyeken som dels är lagom kliande kryddig men framförallt öser på med fruktsötma. Röken kanske finns med men i en blindprovning står whiskyn ut som egen utan särskilt mycket rökpåslag.
Det luktar syrlig fruktkaramell med aromatiska övertoner av furuträ. Whiskyn har en tropisk air a la fluffig tutti frutti. Söt godsstart i munnen, sedan citronkaka (Gregg Glass ”lemon drizzle-cake”). Ek-choklad förebådar smygande värme, mot slutet mer tangerine-citrus och tobak/läder.
Lång eftersmak av mastig fruktkaka, skalbeska sänker tyngdpunkten. Basen är skitig och aningen rökmurrig – rökspriten märks äntligen, i de andra Jura-glasen kliver torvröken in tidigare. Än viktigare är den värmande kryddmatta whiskyn farr fram på för att till slut stanna chili-flämtande.
Vattning mjukar upp aromen som blir rundare och sötare. Mer fruktkola och vaniljtoner, liksom småkakigt nedtonad fast på djupet lurar aggressivitet.
Smaken är fylligare med tropisk sötma, halvvägs får whiskyn ett eteriskt lyft av ekfanér, sent skitig söt lakritspastill. Lång svassig fruktfinal och ökad sötrök likt Svarta Kattens tablettask, landar i syrlig surved.
Vatten skalar bort en del fruktlager i munnen, whiskyn tappar sin tyngd och blir hetare. Jag föredrar whiskyn vid 47,5%. Det här är en mullig Jura med stadig kropp som samtidigt är förförisk och skamlöst flörtig. Stilen är fräscht fruktglad, normale Juras vegetala dunster av kokta grönsaker är utbytta. Two-One-Two är en alldeles egen Jura som avviker från den inslagna vägen.
Jura Two-One-Two 13 år 47,5%
90p Doft 22, Smak 22, Exit 23, Balans 23 Juras orökta destillat med lite röksprit har lagrats i 11 år på 1st fill bourbon barrels. Därpå 24 mån slutlagring på amerikanska jungfrufat av Chinkapin-ek. 6000 flaskor varav 740 till SE. SB-nr 88009, 1099 kr
LÄS MER: Juras 212 invånare hyllas med Two-One-Two
The Spirits News LIVE! – Jura Two-One-Two & Seven Wood
Möt Juras Master Blender Gregg Glass och hör honom berätta om nya Two-One-Two. Whiskyn som tillägnas öns 212 invånare. Glass går på djupet med vad det innebär att vara blender. Hur röken flätas in i Juras produkter. Men att 21-åringen på travel retail faktiskt får sin rök från särskilda fat. Vi får veta hur Seven Wood är uppbyggd. Från basen i amerikanska bourbonfat till de sex franska ektyper som på olika sätt bidrar till smakprofilen. Även 18-åringen provas.
Programledare är The Spirits News Carl Lönndahl med bisittare chefredaktör Henrik Aflodal. Gäster är Whyte & Mackays Master Blender Gregg Glass samt brand Ambassador Daryl Haldane.