IDAG VIMLAR DET av smådestillerier som gör sin egen personliga gin. Utbudet är känns närmast oändligt. Men så har det inte alltid varit. På 1990-talet fanns bara Gordon’s och ett gäng andra stora märken. Vanlig gin i ”internationell stil.”
Det enda premium-märket var Bombay Sapphire som kom 1986. Som smakmässigt inte avvek särskilt mycket från den gängse gin-stilen.
Det var denna fattigdom på variation som Martin Miller retade sig på när han 1998 konstruerade sin gin i Notting Hill, London. Tillsammans med två vänner bestämde han sig för att göra en gin utöver det vanliga, utan tanke på kostnaderna.
– Jag ska göra min egen gin, sa Martin Miller då. En gin gjord med hjärtat där tid och pengar inte är något hinder. Vi ska hitta Englands bästa destillatör, sourca de finaste örterna och viktigast av allt, vi ska ha det renaste vatten som finns på jorden.
Självklart baserades receptet på regelverket kring ”London Dry Gin” som säger att aromerna ska destilleras in och inte får tillsättas i efterhand.
Men det Martin Miller gjorde som var så ovanligt på den tiden (och fortfarande är det) var att koka två separata batcher i pot stills (inte kolonnpannor).
En för enbären och örterna, en annan för citrusdelen som inkluderar apelsinskal, lime och citron.
I blending-fasen kan citrus- och enbärsdelarna balanseras mot varandra intill perfektion. Alltsammans får ligga till sig i ståltankar i minst 10 dagar så smakerna ska giftas samman.
Som om inte detta vore nog bestämde sig Martin Miller för att ta båten till Island med sin sprit-tank. En resa på 480 mil. Bara för att blanda ut råspriten med arktiskt vatten. Självklart ofiltrerat och äkta.
Inte avmineraliserat (destillerat) vatten som de stora märkena nyttjar. En fåfäng strävan efter att uppnå renhet och mjukhet som utgör ginets själ. Ginet såg dagens ljus 1999 och har sedan dess vunnit många priser i gintävlingar.
Förra sommaren 2020 lanserade Martin Miller en örtigare variant kallad Summerful. Där har ett tredje pot still-kok tillsatts. Den här gången med sommarväxter som isländsk timjan och engelsk rosmarin.
