Maltwhisky-VM Malty style var ämnet för dagen när Ljungby-juryn bänkade sig på Hotel Terraza för att blindprova fram två suveräna singelmalter. Det var tvära kast i glasen denna kväll. De olika tappningarna bjöd på allt från lätta röktoner till mastiga estrar och grönbeska aromer.
Men det som gladde juryn mest var förmodligen whiskysorternas konstitution. Att få sitta ner och gotta sig i whisky med en ålder på etiketten är nämligen idag en ynnest.
Bara ett land i världen har resurserna att reguljärt erbjuda 12- till 15-årig singelmalt i någon större utsträckning. Skottland rullar i vanlig ordning på med den sorts whisky vi vant oss vid.
Nya världen-gänget har 15 år kvar innan de kommer med i matchen. Fast förmodligen kommer få destillerier bortom skotsk horisont ge sig in i leken.
Det krävs volym för att orka överproducera och spara tillräckliga volymer bortom 6-8 år. Och i stort sett alla nya maltdestillerier runt om i världen är små operationer.
Enda irländaren i matchen var Jack Ryan som hämtar 12-årig singelmalt från Cooley Distillery (igångsatt på 1980-talet). Doften sticker ut med sina irländska estrar nedbäddade i ett gummihav med nyslaget hö, skrockar juryordförande Henrik Aflodal:
– Jack Ryan har originalitet, jag gillar den skarpt med alla godisestrar i munnen som tidigt kraschar in i bacon- och kaffetoner. Verkligen udda och bra!
Bruichladdich från Islay gör whisky på lättrökt maltkorn med 5 ppm fenoler. I den här tappningen har kornet dessutom odlats på ön vilket gör whiskyn 100% terroir-märkt.
Men utgåvan sorterades bort av juryn. Drygt 10-årig och kantig i stilen med kvistigt gröna toner och en enbärsörtig arom. Lite för annorlunda för att komma till sin rätt i sammanhanget av etablerad åldersbestämd singelmalt.
Kändisen Highland Park vände blad med ytterligare en tolkning av vad en maltwhisky kan vara. Orkney-destilleriet mältar eget korn på ön som röks ordentligt. Sedan blandas rökmalten ut med orökt dito från fastlandet.
Men den vanliga 12-åringen överraskade med annorlunda doft av sega råttor och syrliga granbarr samt en ovanlig smak av bräckt vatten med torkad frukt och charketurier, konstaterar Henrik Aflodal:
– Rökdimensionen har förstärkts i Highland Parks utgåvor sett över en 10-årsperiod. Förflyttningen märks inte i närtid men för mig som smuttat på HP i över tre decennier är stegen tydliga. Dagens version är tuffare och svårare än den mer sherrydiktade från förr.
Juryn verkade ha tagit fasta på kärnan i ”malty style”, att premiera rökfria maltorienterade, fruktiga whiskys. För topptrion är just det. Allra godast måste väl Glenburgie vara. Kärnmalten i blenden Ballantine’s som av master Blender Sandy Hyslop beskrivs som ”min mors syltkok hemma i köket när jag var liten.”
– Jag är helt såld på Glenburgie. Geléfigurer i nosen men också en sötaktig ton av kittost från den 15-åriga eken. Allehanda estrar i munnen från banan till mango plus massor av maltighet. I eftersmaken får frukten sällskap av ekkryddor. Både snäll och lättdrucken men samtidigt storslagen på något sätt.
En annan whisky imponerade ännu mer och valdes med kraft till tvåa i drabbningen. Glenallachie som sedan starten i slutet av 1960-talet fört en anonym tillvaro som ’supportive malt’ till Aberlour i blends.
12-åringen ska klara sig utan sherryfaten som gjort whiskyn känd och gör det bra i händerna på legendariske blendern Billy Walker, menar Henrik Aflodal:
– Whiskyn är bara god liksom. Inget märkvärdigt med en sötaktig smak av färska frukter och annalkande smörighet från eken. Lyftet kommer i eftersmaken där tobakstoner gör det hela mer vuxet. Ett bra val av juryn, whiskyn är värd chansen att prova sina vingar i en semifinal.
Åt vinnaren fanns inget att göra. Loch Lomond som en gång beskrevs som den fula ankungen i Skottland har likt fågeln Fenix rest sig ur askan det senaste decenniet och gör idag whisky i världsklass, framhåller Henrik Aflodal:
– Kvaliteten har alltid funnits där såklart. Den där smutsiga äppligheten som förvaltas så skickligt av blender Michael Henry. Just Inchmurrin är ju kärndestillatet i programmet som gjort Loch Lomond-stilen så populär och omtyckt.
Whiskyn bjuder på en lång och svällande estrighet i munnen, enligt Aflodal omisskännlig Loch Lomond-karaktär med en mild och luftig exit som är både lättsam och vägvinnande.
Att whiskyn vann sin kvaltävling är inte ett dugg överraskande med tanke på att just den 12-åriga Inchmurrin blev trea i finalen år 2018. En finalplats är i sikte även detta år. Och visst kan man utmana om en seger denna gång!
MALTY style | Ljungby 12 maj
1. Inchmurrin 12 år 46% = 55+6 poäng
2. Glenallachie 12 år 46% = 33
———————————–
3. Glenburgie 15 år 40% = 10+2
4. Bruichladdich Islay Barley, 2011 50% = 4
4. Highland Park 12 år 40% = 4
6. Jack Ryan 12 år 46% = 2
Röstförfarande: Varje provare röstar på de två malter man vill ska gå vidare till semifinal. Guldkandidaten får 3 poäng, silver ger 1 poäng. Juryns ordförande har dubbel röststyrka (redovisas ovan som +6/+2).
Tävlingsklasser: VM har tre smakkategorier. Sherried (vinfatslagrad), Peated (rökig whisky) och Malty style (varken vinfatslagrad eller rökig whisky).
