Reviews Vad sägs om en maltwhisky med smak av bränd tång? Det låter ju häftigt, inte sant. För den som varit med ett tag i whiskysvängen framstår inte brända alger/sjögräs som något omöjligt att lyckas med. Antyhing goes if it’s wild enough!
Currach produceras av irländska Origin Spirits. Namnet lånas av Currach, som är en traditionell irländsk båt gjord av flätat djurskinn tätat med tjära. Råvaran i whiskeyn är rökfri trippeldestillerad maltwhiskey lagrad på bourbon barrels en tid. I nästa steg ska den brända algtonen tillföras. Det görs genom att jungfrufat bräns ur inuti med alger/tång av olika typer.
Såklart smakar whiskeyn inte rökigt eftersom det är ekfaten som behandlas och inte själva kornet. Effekten beskrivs av firman bakom produkterna som umami-liknande.
Förstlingen presenterades i mars 2020 och använde kombu-tång från Atlanten. En brun sort. Och förra sommaren kom Atlantic Wakame Seaweed Cask. Den brungröna algen plockas längs stränderna i County Clare och är mest känd för att användas i misosoppa i Japan, därav namnet.
Kombu-flaskan har svårt att sortera aromerna. Whiskeyn har en liten, stram, torr doft av paranöt och muskotnöt. Gröna toner av grönt bananskal dominerar med en känsla av stärkelse och en parfymerad ton av rökelse i bakgrunden.
I munnen försmak av rå potatis. Annars matbanan och ekfanér med torkad tång-vibe i kulisserna. Halvlång ungfinklig eftersmak där aromatiska toner drar åt olika håll, i botten enkel sötma. En produkt som känns ofärdig. Skum och konstig smak där tång-tonerna gör det hela smått jobbigt.
Uppföljaren heter Atlantic Wakame Seaweed Cask och den har inte heller en särskilt kul arom. Också liten med malkule-vibbar men fetare och lite fylligare, vilket är bra. Här finns grönkål och brysselkål med fragrant mitt av rökt sandelträ som måste vara wakame-algen!
Smaken är friskare med grönkål och gurkskal i starten. Strax fruktsötma och kaneldamm, mot slutet parfymerat balsaträ. Eftersmaken är lång och lowkey. Puttrande örtig med fruktsoda som ökar i styrka.
En klantig off-arom som man gärna undviker. men smaken räddas av sötman från destillatet som efter aldehyd-starten lyfter med fragranta balsaträtoner. Eftersmaken blir rätt smutt och god.
En försiktig köprekommendation måste utfärdas. Detta är en annorlunda maltwhiskey med en egen märklig vibe man nog kan lära sig uppskatta.
