Känner du till Big Peat? Den där Islay-snubben som verkar leva på förskräckligt rökig whisky. Ingen gammal sjökapten som Bunnahabhains rorsman utan en mer nutida Islay-karl sådär lagom väderbiten och märkt av ett hårt liv på sjön. Och ett och annat järn whisky. Här är storyn om hur Fred Laing skapade sin rökiga blandmalt med Ardbeg, Bowmore, Caol Ila som virke. Plus en skvätt Port Ellen som topping.

Whiskytipset Whiskyn skapades 2009 av whiskyfirman Douglas Laing & Co, grundad 1948 av krigsveteranen och flygaren Fred Douglas Laing. Som fick en succé med blenden King of Scots.
En av beundrarna var Ugandas diktator Idi Amin, stormförtjust i Skottland, och självutnämnd ”King of Scotland”. Amin krävde visum av alla utlänningar utom skottar som fritt fick komma och gå i landet. Firmans arvtagare Fred Laing minns hur första affären gjordes, via brev:
– Vi skrev att ”om ni är Kung av Skottland måste ni dricka King of Scots Scotch Whisky.” En månad senare kom en check med en order på 200 lådor.
Fred Laings egen ”baby” Big Peat är av modernare snitt. Firmans bästsäljande maltwhisky, bara blenden är större. Whiskyn är inne på fjortonde året nu och är speciell för upphovsmannen:
– Vi ville skapa den ultimata Islay-whiskyn. Gjord på utvalda destillat från de mest karaktärsfulla destillerierna på rökön.
Upprinnelsen till whiskyn är aningen långsökt. Det började med att Laings reklambyrå skulle skriva ihop en text om en Port Ellen-utgåva i samband med firmans 60-årsjubileum. De bad Fred beskriva smaken och orden ’big peat’ kom för honom. Och med den tanken på en ny folklig Islay-whisky.
– Jag sa: ”Rita en storväxt fiskare som just gått iland på Islay.” Designkillen kom tillbaka med Big Peat, men karaktären log, så jag sa lite fräckt: ”Nej, han ska precis träffa sin fru och behöver en rejäl sup av en stor stark Islay-whisky.”
Det var där och då fiskaren fick sin grimas istället för ett glatt leende. Men vad whiskyn skulle heta var inte helt självklart från början, minns Fred Laing:
– Jag hittade på en lättretlig fiskare från Islay som vi helt enkelt kallade Big Peat. Whiskyn blev en succé direkt och växer i snitt med 29% från år till år.
Kring ett varumärke som Big Peat flockas anhängare bortom det normala. Fansen är minst sagt hängivna, konstaterar Fred laing nöjt:
– Folk tatuerar in porträttet av den vresige Islay-bon på sina kroppar. Det finns faktiskt en grupp som kallar sig Big Peat Nerds, som lever sina liv i ära över Peat och hans whisky.
Men hur skapades själva innehållet i flaskan? Tillsammans med bolagets maltwhisky-ambassadör Jan Beckers listade Fred Laing alla fat man hade från Islay och började bolla med procentsatser för att få ihop något drickbart.
– Eftersom västkustfolket i Skottland gillar sött blev vår Islay-tolkning åt det sötare hållet. Men här finns fortfarande allt koldamm och skorstenssot och pyrande aska som jag vill ha.
Karaktären sätts av de namnkunniga pannorna Ardbeg, Bowmore, Caol Ila. Ardbeg är vargen i sammanhanget med den oljiga röken, Bowmore kommer med sötman och frukten, Caol Ila har kryddenergin plus finliret rökmässigt. Men hur är det egentligen med Port Ellen, som påstås ingå i den prisvänliga blandmalten?
Fred Laing ler och medger att man 2009 hade betydligt fler fat av Port Ellen än idag. Hur kan man offra svindyra fat i en billig produkt, undrar många. Fred konstaterar torrt att det handlar i slutändan om kvalitet och firmans fat blir bara äldre och äldre:
– I början gjorde det ont att ta ett gammalt fat och stoppa ner det bland yngre malter. När Port Ellen-faten närmar sig 40-årsåldern har whiskyn förlorat Islay-identiteten med sin kraftfulla jodkaraktär med maritima influenser. Helt ärligt kan jag inte med gott samvete släppa sådan whisky som Single Cask. Men att kunna skriva Port Ellen på en flaska Big Peat är attraktivt, eller hur?
Fred Laing säger inget om hur mycket av den sällsynta whiskyn som ingår. Det är inte mycket men den finns verkligen där, numera droppvis.
Whiskyn ges ut vid 46% och slipper såklart kylfiltrering. Big Peat har en fascinerande syrlig rökodör. Där småcitrus ger doften en tunn skärpa. Röken är egenartad med drag av laxskinn och jod. I bakgrunden söt torvrök och fruktkaramell.
Lågmäld honungsstart i munnen med stigande torvrök och sirlig tobaksrök. Mitt i sallad med honungsvinäger. Efterhand torrare med ekfanér. Halvsöt rök-finish som mixar torvrök och sockerlag – ’simple pleasure’.
En fryntlig Islay-grabb den där Big Peat. Whiskyn har något visst, en egen personlighet, samtidigt som den är så otroligt tillmötesgående och ’approachable’. Vattnad bjuds man på ett explosivt potpurri av rökfenoler.
Aromen lugnas och blir sötare, fylligare. Nu doftar det söt torvrök med inslag av citronkaramell, bakom stick av bränt laxskinn – riktigt elegant! Saftig smak, honung tar på fruktsyrup samtidigt som distinkt torvrök parerar. Mot slutet mer sötrök men också en fetare läderton.
Lång fruktkaramellig eftersmak som bärs framåt av sirlig torvrök. Kanelpuder pirrar och whiskyn stannar i sotig aska.
Med vatten utvecklas smakerna i munnen. Ett explosivt potpurri av rökfenoler. En sötare, mer expressiv torvrök på hejad av mer frukt. Allting landar i en härligt sotig kryddpirrig eftersmak. Gamle PEAT kan än!
Inför jul varje år köar fansen världen över för att få smaka årets julutgåva, en Christmas Limited Edition. Den håller sig kring 53% och 2022 landade styrkan på 52,8%.
Denna ’cask strength’-utgåva kan drickas året runt. Vad man får är egentligen samma sak som standardutgåvan men outspädd. Nästan i alla fall. Råvarorna är desamma men blendern sätter ju ihop en aktuell tolkning av temat. Styrkan ger smakerna en helt annan utgångspunkt och resultatet blir ett annat.
Whiskyn har en fyllig arom av sötrök. Torvrök omges av en air av tablettask. Mitt i karamelliserad schalottenlök som ger nosen sin edge. Runtom kvistig odör av rökt maltkorn.
Whiskyn är skönt hopskruvad och man kan lika gärna dricka den vid fatstyrka där smaken kommer ut som mer elegant än vattnad. Söt start i shortbread-kakor följs av torvrök – en simmig sötröka som kröns av rökt äppelträ! Lång, långsam efterklang. Syrup och torvrök kreear en ton av rökt sockervadd med mandelorgeat, på djupet anas söta jodtoner.
En riktig cool Peat. Så förnämligt balanserad vid fatstyrka att man egentligen inte behöver vattna. Whiskyn blir sötare med en skvätt vatten, först fruktrally, sdedan röktjocka. I båda fallen sötröksmutt eftersmak.
Så här faller smakerna med lite vatten i glaset: Simmig start av rökig fruktkaramell med torvrök och jod på släp och sent lite kaffesump. Lång och tjock-söt finish med torvrök, jod samt funky gräddkola, i nämnd ordning – smått rökgalen whisky! Urkommersiell rökvirre för rökfreaks.
Vad ska Big Peat hitta på framöver då? Ja, denne hetlevrade Islay-bo har alltid något nytt på gång, Big Peat vilar aldrig, säger Fred Laing:
– Han har en strålande framtid. Vi odlar nära relationer med våra favoritdestillerier på Islay och det är så kul att utveckla nya specialare av Big Peat för olika marknader. Kanske är det dags för svenskarna att göra en egen Big Peat?