HANYU ÅTERUPPSTÅR! Japans mytiska whiskydestilleri i Tokyos utkanter meddelar att man redan i februari 2021 ska sätta fyr under repliker av originalpannorna. Nygjord såklart men utifrån originalritningarna man har sparat i sitt arkiv.
Hanyu är mest känd för sina ”spelkort”. Mellan 2005 och 2014 gav Ichiro Akuto ut återstående Hanyu-fat i form av spelkort i en kortlek.
Whiskyn höll extremt hög kvalitet och har tillsammans med Nikka och Suntory bidragit till att japansk whisky idag betraktas som världens bästa. Serien har slagit rekord på auktioner flera gånger och är den mest eftersökta japanska whiskyserien.
Varumärkesägaren Toa Shuzo hakar nu på den pågående whiskyboomen i Japan där shochu-fabrikörer på löpande band ställer i ordning whiskylinor för att göra autentisk maltwhisky.
Toa Shuzos nuvarande ägare har dock inget vidare track-record vad gäller whisky. Vilket kan vara en förklaring till att man dröjt så länge med att göra business av det rykte Hanyu har i whiskykretsar. I sin pressrelease antyder man dessutom att man varit med på whiskyresan hela vägen. Det är felaktigt.
“Hanyu har inget med dagens ägare att göra utan är familjen Akutos skapelse.”
Hanyu har inget med dagens ägare att göra utan är familjen Akutos skapelse. Familjen har bryggt sake sedan 1625 i trakterna av Chichibu. 1941 öppnar man shochu-fabrik i Hanyu (som ligger 60 km nordväst om Tokyos centrum).
1946 kokar man för första gången whisky i sin stålkolonnpanna. Mer en form av stumt brännvin. Kopparreagens behövs för att mjuka upp spriten. Men på den tiden var det denna form av brännvinswhisky folk i gemen drack, förklarar Ichiro Akuto:
– Vår första whisky var blenden Golden Horse som kom 1946, blandad på importerad skotsk maltwhisky och vår egen grainwhisky gjord i shochu-kolonnen utan kopparinfluenser. Antagligen inget vidare smakmässigt.
Senare installerades en kopparbaserad kolonnpanna för att göra riktig grainwhisky och 1980 en pot still för att göra inhemsk maltwhisky.
– Vi var tvungna att skaffa maltwhiskypannor eftersom den japanska yenen var svag, det kostade för mycket att importera Scotch. Min far bestämde att vi skulle göra maltwhisky vid Hanyu Distillery. Men det visade sig vara svårt. Det fanns inga böcker i ämnet som nuförtiden. Vi besökte andra destillerier i Japan, en person skickades till Skottland.
1990 gjorde man sin första singelmaltsatsning. En ambitiös portfölj rullades ut: 8, 10, 12 och 14 år. Fadern Yutaka Akuto var övertygad om att han var rätt ute. Året innan hade den omtalade skattereformen genomförts som klassade ut den billiga brännvinswhisky till förmån för sädesbaserad äkta whisky.
Men konsumenterna tog aldrig kvalitetssprånget. Whisky-drickande byttes att dricka det traditionella brännvinet shochu. Projektet blev ett stort misslyckande. 1992 stängdes pannorna av för att värmas upp några veckor år 2000.
I mars samma år tvingas Yutaka Akuto göra halt, all form av destillering upphör, ekonomin är körd i botten. Den ursprungliga sakerörelsen säljs till en släkting. Sonen Ichiro kallas in och blir VD. Man kämpar på till 2004 då företaget måste säljas för att undvika konkurs.
En Kyoto-baserad sakemakare tar sålunda över i maj. De har inga begrepp om whisky utan är fokuserade på att tillverka shochu. Ichiro Akuto beordras att omedelbart sälja av whiskylagret före oktober annars skulle allt förstöras. Alltså kokas om, och säljas som brännvin.
– När jag kom tillbaka 2001 upptäckte jag att vi hade en massa whisky i lager, minns Ichiro Akuto. Jag provade en del och fann att kvaliteten var hög. Jag insåg att vi hade något verkligt bra att komma med men tajmingen var fel.
Ichiro Akuto sa upp sig för att fokusera på att rädda whiskylagret undan destruktion. En bekant räddar situationen. Sake-firman Sasanokawa Shuzo skaffar whiskylicens och köper loss faten.
400 fat flyttas till företagets lokaler i Fukushima-prefekturen, halvvägs upp mot Sendai. En del fat lämnas kvar som dumpas i en tank för att användas i blends som man kontrakterats att utföra.
Tack vare spelkortserien fick Ichiro Akuto råd att bygga Chichibu Distillery i bergstrakterna ovanför Tokyo. Där familjen en gång startade sin sake-verksamhet för flera hundra år sedan.
Mest intressant i historien är Ichiro Akuto räddade både pannor och kar när han flydde fältet 2004. Grejorna förvaras i ett lager mittemot skaebryggeriet i Chichibu. Så om någon kan göra en autentisk Hanyu är det familjen Akuto.
“Om någon kan göra en autentisk Hanyu är det familjen Akuto. Klarar Toa Shuzo att replikera super-malten?”
Men varumärket ägs av Toa Shuzo som 7 år efter att den sista Hanyu-flaskan såldes tar nya tag. Frågan är förstås om firman klarar av att replikera supermalten?
Whiskymakandets hemligheter ligger i detaljerna och den informationen går aldrig att till fullo återskapa från papper i ett arkiv. För att Port Ellen eller Brora ska lyckas göra något som ligger nära förlagorna behöver man konsultera manskap som var med då det begav sig.
I Hanyus fall finns inte denna mänskliga resurs kvar. Inte ens Ichiro Akuto vet vad man gjorde i den där förorten till Tokyo på 1980-talet. Hemligheten med Hanyu var en sorts spritig sturighet som i ekfaten gav whiskyn en nerv som få andra whiskys har. Destillatet hade med andra ord karaktär ’en masse’.
Om Toa Shuzo tar in moderna konsulter (vilket de självfallet gjort) så kommer den här kantigheten att slipas bort. Och då riskerar Hanyus själ att gå förlorad. Det ska hur som helst bli spännande att följa återfödelsen. Stort lycka till!
