Det blev nytt rekord! precis som vi tippade här på The Spirits News förra veckan. Igår stängde Systembolagets novemberauktion på Bukowskis och den upphaussade Macallan 72 år såldes för 522 000 kronor, vilket är det hittills högsta priset för en enskild flaska på auktion i Sverige. Men ännu mer intressant Camus cognac från 1878 som rönte större intresse med rask budgivning. Kanske är det äntligen dags för druvdestillat att ta fart på auktioner?
Äldst & Dyrast & Bäst The Macallans 72-åriga Genesis-utgåva gick under klubban för över en halv miljon kronor. Det är mycket pengar för procenten!
Det tidigare svenska rekordet på 332 000 kr sattes i december 2018. Även då handlade det om en whisky från The Macallan, en 55-årig Lalique-karaff.
Denna buteljering lanserades hösten 2018 för att uppmärksamma och fira det helt nybyggda Macallan-destilleriet. Det är den hittills äldsta whiskyn från Macallan som släppts och upplagan begränsades till 600 exemplar.
Flaskan är i kristall och skapad av Cristallerie Lalique. Formen återspeglar och samspelar med omgivningen med det nya destilleriets arkitektur. Lådan är designad av Burgess Studio och handtillverkad av möbelmakaren N.E.J. Stevenson.
De tre fat som valdes ut hade fyllts 1944, varav det yngsta innehållet var 72 år vid buteljeringstillfället. Vid lanseringen var denna Macallan prissatt till 60 000 dollar.
En säljare på en bolagsauktion kan ha ett bevakningspris, som buden måste nå upp till för att objektet ska bli sålt. Utropet var satt till 625 000 kronor och buden kom ganska snabbt upp till 500 000, som var satt som bevakningspris. Sista timmen hettade det till en aning och slutbudet landade på 522 000 kr.
Det blev inte så hektisk budgivning som kanske förutspåddes innan auktionen av Bukowskis och Systembolaget och köparen kan nog skatta sig lycklig just nu, för marknadspriset är på internationella auktioner uppemot det dubbla.
Men hos säljaren är det månntro lite dystrare miner… Detta måste vara ”the bargain of the decade!” Helt klart är att flaskan kommer att utvandra och hamna i utlandet för att säljas vidare till en internationell publik. För här finns marginaler att hämta in!
Frågan som då väcks: Är Sverige för litet för objekt av denna kaliber? Ja, det kommer säkert att visa sig framöver och förmodligen kommer svenska säljare ta sig en funderare över att sälja liknande föremål här hemma. Om priserna är högre utomlands finns ju ingen anledning att låta inhemska auktionshus sköta handeln.
Det finns många exempel på fina objekt i vinkällare i Sverige, som letar sig utomlands där intresset och förmågan att betala bra finns i högre utsträckning. Men överlag är priserna på Systembolagets dryckesauktioner fullt jämförbara med de internationella och värderarna gör sitt jobb bra.
Jag pratade innan auktionen även om cognac. Gammal årgångsbetecknad cognac blir allt mer sällsynt på marknaden – och tillgängligheten blir allt snävare.
Priset har däremot legat och skramlat på en stagnerad nivå. Det har överraskat mig under många år. Att få tag i en pre-phylloxera cognac är inte lätt idag. Tentaklerna måste vara fullt utvidgade för att få nys om dessa gamla rariteter.
Att sätta klorna i en cognac från mitten av 1800-talet är sällsynt. Hittar man den på en internationell marknad så är priset oftast rätt lågt i förhållande till destillerade maltdrycker med årgångsbeteckning.
Precis som här i Sverige. Men man måste vara uppriktig – kolla noga flaska och proveniens – en flaska är inte alltid vad den utger sig för att vara.
På novemberauktionen fanns en av dessa 1800-talsrariteter med i form av en Camus daterad till 1878. Det här är som cognac smakade förr. Skördad från stockar innan nyplanteringarna efter vinlusens härjningar i de europeiska vingårdarna.
Utropet på 5000 kronor var försiktigt. Precis som förutspåtts så nådde budgivningen helt andra höjder: 17 060 kronor och med 20% landar det på 20 472 kronor.
Jag måste tycka att det är bra. Cognac är värt mer uppskattning både i rubriker och reda pengar. Objekt som det här är självfallet mer unika än all världens ultradyr whisky (från 1900-talet).
Och till skillnad från flera uppmärksammade fall av förfalskad 1800-talswhisky finns i detta fall finns ingen tvekan om äktheten. Jag tror att detta är en liten början till ett större intresse för gamla destillat gjorda av druvor, som cognac, armagnac och övriga brandydestillat.
Brandy är ett vitt begrepp och inte begränsat till Cognac och Armagnac, vilka är regioner med ursprungskydd. Jag hoppas vi får anledning att återkomma till dessa druviga destillat. Och gärna då med nya rekord att rapportera om!
