Forskning Människan och hunden har naturens känsligaste doft- och smaksinnen. Nu håller maskinerna på att komma ifatt. Vetenskapsmagasinet Nanoscope rapporterar om skotska forskare vid universitetet i Glasgow som utvecklat en ny sorts ”nanoplasmonisk duometall-tunga” som har högre upplösning än vad människan besitter.
Självklart har den artificiella tungan i första hand testats på whisky från omgivningarna. Tekniken är portabel och kommer att kunna användas för att avslöja fejk-whisky i framtiden. Alltså antik auktionswhisky som utger sig för att vara pre-World Wars, vilket mycket sällan är fallet enligt analysfirman Rare Whisky 101 som uppskattar att fejkwhisky till ett värde av £41 miljoner cirkulerar på marknaden.
Prestige-whiskyn Macallan har varit mest utsatt för eländet, häromåret betalade en kinesisk affärsman en mindre förmögenhet för en förfalskning som sades vara från 1878. Tidigare har man förlitat sig på vätskekromatografi och kol-14-metoden som mäter det radioaktiva sönderfallet hos kolatomer. Mätningarna är trubbiga men kan i alla fall avgöra om innehållet i en flaska är från före 1950-talet eller inte. Den stationära utrustningen är dyrbar i motsats till en portabel mekanisk tunga.
Konstgjorda näsor/tungor är ingen ny företeelse men denna version är enligt forskarna kemiskt stabilare och pålitligare samt känslig för förändringar, dessutom kan utrustningen användas upprepade gånger. Tungan består av mikroskopiska sensorer av två metaller och kan skilja mellan sju whiskies och tre kontrollvätskor (avjoniserat vatten, Absolut vodka samt en blandning av de båda). På whiskyfronten ville man mäta ålder och fattyp samt rökgrad. Glenfiddich fick ta hand om åldersstegen med 12, 15 och 18 år. För fatvariationen hade man kastat in tyska lågpriskedjan Aldis singelmalt Glen Marnoch (icke namngivet destilleri) med fattyperna sherry, bourbon och rom. Som rökig representant provades Laphroaig 10 år. Alla prover innehöll 40% alkohol.
Proverna placerades över den mikroskopiska metallplattan som mäter vätskans förmåga att absorbera ljus. Forskarna upptäckte snart att tungan kunde modifieras och kalibreras för att öka känsligheten. Enklast var att urskilja förekomsten av etanol i det avjoniserade vattnet. Men tungan kunde också se skillnader i den kemiska uppbyggnaden hos whisky-proverna och plockade med lätthet ut andra alkoholer som propanol och butanol. Samt tillochmed aromer likt fenoler, terpentiner och vanillin. Teknologin kan därmed rita en karta och skapa ett ”fingeravtryck” för varje whisky.
Användningsområden förutom detektering av fake-whisky är diagnostik inom vården, miljöteknik och militära ändamål, uppger forskningsledaren dr Alasdair Clark:
– Än så länge har vi bara testat tungan internt men är öppna för samarbeten för att utveckla olika produkter. Vi är specialister som bygger material i nano-skala som reagerar på ljus och såg en möjlighet att utveckla en ny sorts artificiell tunga. Tungan kan urskilja olika drycker med 99,7% säkerhet. Den klarade av att särskilja samma whisky i olika åldrar, samt samma whisky lagrad i olika fat.
Den optiska tungan är så liten att man inte kan se den med blotta ögat (vi pratar trots allt om nano-teknologi). De ljuskänsliga metaller som samverkar är guld och aluminium lagda i rutformation som ett schackbräde. Litenheten är 500 gånger mindre jämfört med den mänskliga tungans receptorer.
– Vi är ju inte först med att utveckla en artificiell tunga, menar Alasdair Clark. Det nya är att vi använder två ”metall-smaklökar” som ger mer information om aromerna samtidigt som mättiden kortas och tillförlitligheten höjs. Att vi valt att kalla tekniken ”artificiell tunga” beror på att den likt människans tunga inte kan identifiera de enskilda aromer som får kaffe att smaka annorlunda än äppeljos men enkelt och snabbt fastslå att det handlar om skilda komplexa kemiska strukturer.
