Maltwhisky-VM Malty style är den stora tävlingsklassen i Maltwhisky-VM. När whiskyn inte får vara förskräckligt rökig eller lagrad på starkvinsfat hamnar man i denna den förhärskande whiskystilen i världen. Där malttonerna står i fokus, förstärkta av vanlig ek och fria från rökexcesser.
Men det betyder inte att whiskyn saknar rökighet. Torvrökstoner i kornmalten är den mest geniala kontrastskaparen i maltwhiskysvängen. Bara en liten rökskyla utgör en bakgrundsväv för frukter och andra aromer att spegla sig i.
Och att whisky kan smaka på olika sätt fick VM-juryn i Ljungby erfara när ”hela världen” serverades i Maltwhisky-VM:s sjätte blindprovning. Och alla sorter presterade på en hög nivå. Det var svårt att sålla fram kandidater till de två kvalifikationsplatserna.
Startfältet var namnkunnigt. Dubbla regerande världsmästaren Longmorn gömde sig bland sorterna ihop med världskände Glenfiddich och egensinnige Craigellachie. Plus en japan, sydafrikan och en irländare.
Japanska Kurayoshi som ges ut av Matsui Distillery bjöd på mild doft av tutti frutti och mandelmassa. Smaken var saftig med en säregen papaya-grön karaktär och spridda cigarröktoner i avslutet. En högkvalitativ 12-åring. Men jämfört med sina Nya världen-kusiner minst sagt ”vanlig” i smakerna.
Three Ships gör av sydafrikanska James Sedgwick Distillery och när den kom ut på borden ojades det bland provarna. Somliga blev helt begeistrade och helsålda, andra konfunderade. VM-general Henrik Aflodal hade whiskyn på sin shortlist till de två semifinalkandidaterna:
– Whiskyn stinker av gummipackning och rökt korv med fotogen och diesel i den söta smaken. I finishen anar man lite tropisk frukt. En unik whisky som kanske borde ha matchats mot rökig whisky men stilen är fortfarande ett mellanläge som funkar en lättrökt flight som denna.
Kvällens irländare var det flera som gillade skarpt. Waterfords Cuvée är ett alldeles speciellt whiskeyprojekt där man använder specifika kornsorter som odlats på utvalda gårdar i olika mikroklimat. Det nybyggda destilleriets grundare är ingen mindre än Mark Reynier som lyfte Bruichladdich på Islay ur sin slummer 2001.
Hans nya mission är att påvisa att ’terroir’ visst existerar i whiskyvärlden. Alltså att kornsort och växtplats påverkar karaktären på ett avgörande sätt, förklarar Henrik Aflodal:
– Alla var förbluffade över att en whisky som bara är några år gammal kan vara så balanserad och proffsig. Waterford är på väg att förändra whiskyvärlden. Whiskeyn kommer bara att växa kommande 10-årsperiod. Och eftersom man gör tillräckligt stora volymer kommer tillgänglighet och pris av vara moderat.
Craigellachie är den unika Speyside-whiskyn med en skitig/sotig dimension som kommer av att maltkornet torkas i en oljeeldad ugn. Spritångorna från pannorna kyls dessutom i gammalmodiga ’worm tubs’ vilket räddar oljigheten kvar i spritkoket.
– Oförklarligt nog ”bombade” Craigellachie rejält, whiskyn valdes bort av juryn, konstaterar Henrik Aflodal. Trots en komplex smak av olika frukter med patenterad sotig sötma och frejdiga estrar i eftersmaken. Men whiskystilarna i provningen var så pass disparata att whiskyn tyvärr sattes på undantag.
Istället var det Glenfiddich som tog den ena semifinalplatsen med specialutgåvan Project XX. Där tjugo inbjudna whiskyfantaster har plockat sina favoritfat som sedan giftes samman av blender Brian Kinsman.
– XX är en ovanlig Glenfiddich som sticker ut mer än vanligt, menar Henrik Aflodal. Doften är tillbakadragen men smaken simmigt söt och härligt fruktkaramellig. Helt enkelt juicy på ett oemotståndligt sätt med fina tobak/läder-toner i eftersmaken. Ett bra val av juryn.
Åt världsmästaren Longmorn gick inget att göra. Destilleriet som är Chivas-gruppens viktigaste. En karaktärsdanare i blends men också en modern klassiker som 16-åring. Det extraordinära är att destilleriet lyckas hålla igång utgivningen, man har alltså tillräckligt mycket gamla fat i lager.
– Tappningen är enastående vilket tyder på att det finns gott om fat att välja på för blenderkollegiet kring Sandy Hyslop. Den här utgåvan kan mycket väl vinna hela tävlingen igen. Aromen som brukar vara defensiv är nu rik med komplexa frukttoner och läder-skugga. Smaken är sådär fruktigt expressiv som bara Longmorn mäktar med, samtidigt kryddigt energisk. Whiskyn matar på med smaker i all oändlighet, avslutar Henrik Aflodal.
Longmorn golvade konkurrenterna även om Glenfiddich och sydafrikanska skrällen Three Ships också fick ovationer. Sammanfattningsvis har man väl sällan sett så nöjda och tillfredsställda whiskyprovare som denna vackra vårkväll i småländska Ljungby!
MALTY style | Ljungby 12 maj
1. Longmorn 16 år 48% = 42+6 poäng
2. Glenfiddich XX 47% = 23
———————————–
3. Three Ships 12 år 46,3% = 19
4. Waterford The Cuvée 50% = 12
5. Craigellachie 13 år 46% = 5+2
6. Kurayoshi 12 år 43% = 3
Röstförfarande: Varje provare röstar på de två malter man vill ska gå vidare till semifinal. Guldkandidaten får 3 poäng, silver ger 1 poäng. Juryns ordförande har dubbel röststyrka (redovisas ovan som +6/+2).
Tävlingsklasser: VM har tre smakkategorier. Sherried (vinfatslagrad), Peated (rökig whisky) och Malty style (varken vinfatslagrad eller rökig whisky).
