Business Irländska konstnären Éoin Ó Murchú boende i Edinburgh blev ombedd av Bill Lumsden att gestalta Ardbeg Distillery på Islay. Dr Lumsden är ju Master Blender för Glenmorangie som äger Ardbeg. Målningen är en gåva till hans kollega Brendan McCarron som ska byta jobb.
McCarron hoppar på ett chefsjobb på Distell och blir Master Blender för destillerier som Bunnahabhain, Tobermory/Ledaig samt Deanston. Han efterträder Kirstie McCallum som hösten 2019 gick till Glen Moray efter tre år på Distell för att alldeles nyligen gå vidare till Halewood som har en rad blended-produkter i sin portfölj.
Att Brendan McCarron nu går är lite av en chock (som faktiskt inga internationella medier uppmärksammat). Han var nämligen Lumsdens tilltänkte kronprins. Vilket understryks av att han tidigt sattes på nyckeluppdrag som att ta fram nya core-produkter, en syssla Master Blendern i regel sköter själv.
På visitkortet stod Head of Maturing Stocks med ansvar för att fatlagret matchar portföljen, att whiskyn läggs i rätt typ av fat. Men McCarrons stora bidrag på blending-sidan var framtagandet av An Oa, vilket blev det första tillskottet på flera år till Ardbegs standardlinje. Produktutvecklandet föregicks av flera års provande av fatlagret på ön.
Avskedsgåvan är med andra ord passande. Det var Alexandra Lumsden som tipsade sin far om konstnären. Hon utbildar sig till whisky-kemist och praktiserar i labbet på Glenmorangie Company. Möjligen en framtida blender?
Det blev 7 år för Brendan McCarron på Glenmorangie. Tavlan visar att det framgångsrika radarparet inte skiljs som ovänner. Kommer den ”förlorade sonen” att återvända om några år då Lumsden går i pension?
De båda kanske resonerar som man gör i familjeföretag där det är nyttigt för arvprinsar att hämta in erfarenheter utifrån. Och då är Distell perfekt med både Islay- och fastlandsdestillerier i portföljen.
I den nya rollen som blender för Distell ingår även blended-produkter som Black Bottle samt gin, vilket McCarron är nybörjare på. Men det är produktionssidan som lockar mest:
– Jag blir västkustdestillatör på riktigt. Jag har saknat att vara involverad i produktionen. Jag har ju mest suttit i labbet och nosat och rest världen runt som ambassadör. Jag ser fram emot att ånyo få lyssna till pannornas hissande ljud.
Arbetargrabben från Coatbridge kände att han var färdig med Glenmorangie och ville ta nästa steg:
– Jag har druckit Krug champagne på lyxhotell, jag har druckit fantastisk whisky med folk i Kina, Ryssland och i USA. Men det har gått 7 år och Bill har fortfarande mycket kvar att uträtta. Jag skulle kunna hänga kvar och jobba sida vid sida med honom i flera år till. Så kommer Distell och säger: ”Det här är vad vi vill göra, så här ser våra planer ut och och här är dryckerna.” Jag har fått fullt förtroende att utveckla tre destillerier jag verkligen gillar.
Bill Lumsden släpper med sorg iväg sin kronprins men önskar honom lycka till, vilket tavlan är ett bevis på.
– Bill hade inte förväntat sig att jag skulle byta jobb, bekräftar Brendan McCarron. Det hade inte jag själv heller men när en sådan här möjlighet dyker upp, då tackar man inte nej.
Innan tiden på Glenmorangie jobbade Brendan McCarron för Diageo på Oban Distillery för att senare bli gruppchef för Lagavulin, Caol Ila och Port Ellen Maltings på Islay. Han var också inblandad i designen av Roseisle år 2010, det första destilleri som byggdes på Speyside på 30 år.
