Prohibition kan beskrivas som världshistoriens största experiment i syfte att förändra folks dryckesvanor. Dessutom misslyckades det fatalt eftersom folk knappast lät bli alkoholen. Istället förändrades det sociala livet drastiskt när kvinnor och män för första gången började umgås med sprit som socialt kitt. Dessutom blev förbudstiden den organiserade brottslighetens genombrott i Amerika. Här är berättelsen om varför förbudet infördes, varför det avskaffades och på vilket sätt dagens amerikaner påverkas av den omvälvande perioden på 1920-talet.
FÖRBUDSTIDEN I USA blåstes av 17.32 tisdagen 5 december 1933. Tretton års totalförbud mot att ”tillverka, sälja eller transportera rusdrycker” var över.
Men drickandet upphörde ju inte bara för att statsmakterna ville det utan tog bara andra former. Men låt oss börja från början:
Varför införa förbud mot att sälja alkohol överhuvudtaget? I början av 1900-talet var alkoholmissbruk ett stort problem, inte bara i USA utan i väst som helhet.
Upprinnelsen till alkohol som ett samhällsproblem har en lång historia. Amerika var en ung nation där man på 1830/40/50-talen pushade frontlinjen västerut mot Stilla Havs-kusten.
I ”vilda västern” trasade alkoholen sönder familjelivet. Männen gick på tavernan och drack bort sin lön, misskötte jobbet och misshandlade sina fruar. Det var just våldet i hemmen som fick nykterhetsrörelsen att blossa upp och snabbt sprida sig över landet.
Kvinnorättsaktivister som Susan B. Anthony och Elizabeth Cady Stanton började som nykterhetsivrare. Samhället måste ändras i grunden och vägen till jämlikhet mellan könen kunde bara uppnås i nyktert tillstånd.
Man kan fråga sig varför drickandet på den tiden var värre än nu? På 1840-talet drack medelamerikanen tre gånger mer än idag. Förklaringen är utbudet alkohol. Då fanns inget vin så man drack starksprit istället vid sidan av öl.
Dessutom umgicks inte män och kvinnor offentligt kring alkohol. Tavernan var en tillflykt för männen, där framförallt olyckliga karlar kunde dränka sina sorger ostört.
Om drickandet redan hade gått överstyr i mitten av 1800-talet varför dröjde det till nästa sekel innan man tog itu med problemen? Svaret handlar om politik. Alla invandrare som välde in från Europa och begav sig inåt landet sågs som en belastning men också ett sätt att befästa sin makt bland tongivande politiker.
Utskänkningsställena som drevs av andra generationens invandrare blev en plats för röstfiske. Kongressmän raggade röster i de stora städerna i norr och längs kusten.
Nykterhetsrörelsen tog fart i mellanvästern för att stoppa beteendet. Men i södern var derivkrafterna annorlunda hos nykterhetsivrarna. Där ville man stoppa flödet av sprit till svarta män som hotade samhällsordningen.
Prohibition inträdde 20 januari 1920 när kongressen antog det 18:e tillägget till konstitutionen. Alkoholkonsumtionen minskade inledningsvis med 30% men mot slutet av 1930-talet var man nästan tillbaka till tidigare nivåer. Det skulle dock dröja till 1939 innan drickandet kom ifatt helt och hållet.
En viktig poäng är att alkoholkonsumtion blev en klassfråga. De bemedlade hade inga problem att komma över sprit, antingen lagligt genom att läkare förskrev whiskey som medicin eller helt enkelt genom att köpa illegal alkohol.
Det stora ironin är att det blev svårare att få sig ett järn efter 1933. När alkohol var olagligt kunde man muta en snut eller federal agent, vilket var lätt att göra. Och med lagens väktares goda minne kunde sedan spriten säljas vidare när som helst på dygnet och till vem som helst, även minderåriga.
När alkoholförsäljning blev laglig igen reglerades branschen hårt och varje delstat införde dessutom sina egna regler. Spritlicenser utfärdades, ålderskrav infördes och öppettider fastställdes. Regelverket ser i stort sett ut likadant idag. Intressant är att man före prohibition egentligen inte några regler alls.
Varför gav man upp totalförbudet mot alkohol till slut? Det var kvinnorna som drev på införandet av ett förbud och det var kvinnor som krävde att ”experimentet” avslutades.
Mest synlig i debatten var förmögna New York-agitatorn Pauline Morton Sabin som grundade organisationen Women’s Organization for National Prohibition Reform.
Från början var hon för förbudet men efter att ha tagit intryck av sina båda söner som totalt struntade i lagen intog hon motsatt uppfattning – för hur kan ett samhälle fungera om medborgarna saknar respekt för lagar och regler?
Men det som till slut fick stopp på försöket var ekonomiska realiteter. USA var mitt uppe i depressionen. I eftersvallet till börskraschen 1929 behövde statsapparaten snabbt bättra på sina inkomster.
Det vanligaste sättet för en stat att fylla på skattkistan genom historien har varit att beskatta tillverkning och försäljning av alkohol. Det var också därför man dröjde med att införa ett förbud på 1910-talet.
Tennessee var nämligen första delstat att införa totalförbud mot alkoholtillverkning redan 1910 vilket gjorde att Jack Daniel No 1 Distillery tillfälligt tvingades flytta sin produktion utanför delstaten.
Det var först när statens kassakistor var fulla som man 1920 klarade av att strypa intäktsflödet i form av alkoholskatt.
1933 hade politikerna inget val. Både statens finanser och mångas privatekonomi var körda i botten. När skatteintäkterna räknades ihop år 1934 kom 9% från alkoholskatt vilket räddade statens finanser.
Att ånyo bygga upp en helt industri som delvis gått förlorad var en makalös jobbskapare. Inte bara destillerier och bryggerier måste startas upp utan man måste få fram fler flaskfabriker, korkmakare, lastbilar, tunnbinderier och distributörer.
Påverkas dagens amerikaner av prohibition-eran? Självfallet, de omvälvande händelserna på 1920-talet fick genomgripande konsekvenser. Den största förändringen var samvaron kring alkohol.
Under förbudstiden drack kvinnor och män från i alla samhällsskikt sprit ihop vilket för alltid förändrade det sociala livet i USA. Maffians svartklubbar kallade speakeasies var samlingspunkten. Filosofin var: ”Om vi ändå ska bryta mot lagen låt oss bryta mot fler regler och välkomna kvinnor!”
Så fort man blandade kvinnor och män skiftade atmosfären. Plötsligt krävdes mat och musik, med dansade som följd. Amerikanernas intresse för kabaréer och nattklubbar väcktes under förbudstiden.
En annan kanske oväntad konsekvens av förbudet var ett tekniksprång för snabba motorbåtar. Kustbevakningen beställde snabbgående fartyg av varven men smugglarna betalade samma fartygskonstruktörer mer pengar för att bygga ännu snabbare båtar.
Men mest av allt tog brottsligheten ett språng framåt. Tidigare ägnade sig polisen mest åt gentlemannatjuvar. Det federala polisväsendet expanderade tack vare smugglarnas aktiviteter och domstolsväsendet byggdes ut raskt.
Organiserad brottslighet existerade även före prohibition fast på lokal nivå men med smugglandet krävdes en nationell kapacitet där kriminella enheter knöts samman.
År 1929 samlades maffialedare från sex stora städer för att dra upp gränslinjer för sina territorier, sätta priser och komma överens om sanktioner ifall oreda skulle uppstå – en stat i staten med andra ord.
Hur är det på dagens barscen, påverkas vi fortfarande 1920-talets cocktailera? Jodå, när vi idag efterfrågar varumärken går det tillbaka till förbudseran.
På svartklubben kände sig folk tryggare ifall spritflaskan hade ett välkänt namn som indikerade att bootlegger-spriten höll högre kvalitet. Dagens varumärkesmedvetenhet etablerades då.
Alla dessa nya cocktails då? Det är bara att plocka upp en barmeny varsomhelst i världen. Cocktailkulturen satte sig tack vare jänkarnas speakeasy-verksamhet. Den halvtaskiga kvaliteten på spriten gjorde att man var tvungen att blanda ut alkoholen med tonicvatten, fruktjuice eller ginger ale.
Men allt började ju med hälsoperspektivet att alkohol inte är nyttigt. Fick nykterhetsrörelsen något avtryck? Om det var något nykterhetsivrarna lyckades med var det föra upp hälsofrågan på agendan.
Allmänhetens glammiga syn på alkohol under förbudstiden nyktrade till i samma stund som förbudet hävdes. Vanligt folk insåg att spriten var tillbaka! Seagram’s som var en av de största producenterna av smuggelsprit (legalt gjord i Canada) blev senare den största distributören av legal sprit i Amerika.
Firmans första reklamkampanjen hade ”Drink Sensibly!” som slogan. Och det hade aldrig hänt förut, att ett spritföretag uppmanade folk att konsumera med måtta. Ett socialt ansvarstagande som sedan dess präglat det allmänna samtalet om alkohol inte bara i USA utan även i resten av västvärlden!
