När Irish whiskey var som störst vid sekelskiftet 1900 kunde ingen förutspå att man ett halvt sekel senare skulle stå på randen till total kollaps. Inbördeskrig, världskrig, förbudstid kom emellan. Irish var en spillra på 1960-talet då kvarvarande whiskeyklaner desperat gick samman i bolaget Irish Distillers. Nu är man tillbaka men det har tagit 120 år att återhämta sig. Jameson är härföraren som gjort det möjligt. Och framtiden tillhör Single Pot Still Irish Whiskey. Irlands ursprungliga whiskeystil vinner mark. Premium-whiskeyn irländarna tror kommer att bli mer framgångsrik än den skotska maltwhiskyn.
IRLAND ÄR PÅ 1700-talet himmelriket för whiskeymakare. 2000 pannor puttrar på ön, merparten långt från allfartsvägarna, skylda bakom kullar och gömda i skogsdungar. Där finns friskt vatten och de rika torvtäkter som behövs för att mälta kornet. För whiskeyn är rökig, i alla fall här ute på landsbygden.
När storföretagarna Jameson och Power inne i Dublin på 1800-talet antar kolossala proportioner har torven sedan länge övergivits till förmån för kol och röken försvunnit. Den lättare fruktigare whiskeyn blir populär i varje hörn av samväldet.
Skottland och Irland lyder ju båda under kronan i London. En hård regim för whiskeymakare med tuffa straffsatser och höga skatter som stimulerar tillväxten av lönnbrännerier. Situationen vid sekelskiftet 1800 är katastrofal.
1823 kovänder centralregeringen i London och sänker licensavgiften till £10 men kräver samtidigt att pannans storlek skall vara minst 40 gallons (180 liter). Illegala småskuttar slås ut av de stora.
Framförallt gynnas de riktigt stora som Jameson. Och 1823 är året då far och son Power sexdubblar sin kapacitet till 150 000 liter per år för att tio år senare spotta ut 1,5 miljoner liter. Världens första whiskeyindustri är ett faktum.
