16 JANUARI ÄR en ödesmättad dag i USA. För exakt 100 år sedan infördes ett nationellt totalförbud mot alkohol. Spritindustrin söderut repade sig hyfsat när Repeal of Prohibition inträffade 5 december 1933. Men American Rye fick sin dödsdom denna dag 1920.
Tack och lov börjar traditionen repa sig. Intresset för Straight Rye ökar, låt vara från en nära 0-nivå. Amerikaner i gemen är såklart historielösa och inbillar sig att amerikansk whiskey är liktydigt med Bourbon gjord på majs. Men det var med råg allt började.
Amerikansk Rye föds 1640 med William Kleft, direktör för den holländska kolonin New Amsterdam. Kleft ger nämligen order om att destillera whiskey på råg. Råg var grödan nummer ett på den tiden i både Nederländerna och Tyskland.
Detta faktum har glömts bort i historieböckerna där man menar att huvudanledningen till att kolonisatörerna valde att göra rågwhiskey istället för den skotska/irländska varianten med maltkorn berodde på att kornet inte trivdes i den amerikanska myllan. Argumentet haltar med tanke på att man kan få allt att fungera om det finns incitament.
Nu omvärderas historieskrivningen utifrån faktiska förhållanden. Faktum är nämligen att det inte var Scots-Irish som började koka sprit på säd i den nya världen. De hade ännu inte anlänt i några större mängder, den första stora injektionen av britter kom först 1718. Istället var det den germanska kulturen med just holländare, tyskar och schweizare som fick snurr på whiskeyproduktionen.
Mest känd blev whiskeyn från Monongahela i Pennsylvania som faktiskt var centrum för amerikansk whiskeyproduktion ändå in på 1900-talet fram till att Prohibition dödade allt utom en handfull Kentucky-destillatörer som lyckades få tillstånd att göra sprit för medicinalt bruk under torrperioden.
I Pennsylvania hade holländarna starka enklaver, och här bosatte sig tyskar i betydande mängder. Betänk att den mest livskraftiga whiskeysläkten i USA är Beam-klanen (inblandad i flertalet Kentucky-destillerier under 1900-talet). Anfadern hette Jacob Böhm och var tyskättad. Andra tysk-schweiziska släkter verksamma i Pennsylvania var Overholt och Schenk.
Pennsylvania ligger norr om Kentucky och här odlade man hellre råg än inhemsk majs som befolkar Kentucky och södern. Faktum är att dessa invandrare hade erfarenhet av att göra genever och brännvin på just råg, korn nyttjade man mer sällan. Spriten dracks dessutom olagrad på den här tiden.
German-ättade farmare gjorde sitt branntwein vid fronten kring dagens Pittsburg men kallade det whiskey i det nya landet där engelska var huvudspråk. Och i trakterna av Philadelphia växte så småningom större fabriker fram.
Och när den importerade melassen som lossades längs ostkusten sinade efter frihetskriget då den amerikanska nationen utropades så hamnade rye-whiskeyn inåt landet i fokus. Melassfraktandet från Karibien ändå upp till norra Amerika var en del av triangelhandeln där svarta slavar köptes för glaspärlor i Afrika och byttes mot melass i Västindien som man sedan gjorde rom av i Amerika som sålde lokalt för pengar. En lukrativ handel över världshaven som efter revolutionen blockerades av en illvillig brittisk flotta.
Det var först på 1820-talet rye-whiskey började lagras på allvar. I romanen Moby-Dick skriver Herman Melville 1851 att blodet från en harpunerad val var ”rött som Old Monongahela” vilket visar att lagrad Rye var populärt och något som genomsnittsamerikanen kunde relatera till.
Melville behövde inte ens skriva ut att det var whiskey han refererade till, alla visst vad Monongahela var. Men den olagrade varianten var fortfarande kvar i omlopp. I sin bok om rektifierad sprit redogör Pierre Lacour på 1860-talet för tillverkning av både lagrad och olagrad Monongahela Rye whiskey.
Rye var 1800-talet igenom populär i nordöstra USA. Och det var här majoriteten av befolkningen fanns, folkmängden i landets västra och södra delar var betydligt mindre. Merparten av destillerier låg i Pennsylvania och Maryland men det fanns också rye-pannor i Kentucky och Ohio.
Pennsylvania-borna gjorde mestadels straight oblandad Rye. I Maryland ägnade man sig i större utsträckning åt rektifierad rye som smaksattes med körsbärs- och plommon-jos. Båda stilarna var lika stora men 1906 års Pure Food and Drug Act som reglerade tillverkningsmetoderna avlivade nästan Maryland Rye som kategori. Reglementet tvingade Maryland-fabrikörerna att skriva ”blended whiskey” på etiketten vilket alienerade köparna, straight whiskey var i ropet.
Prohibition som varade i 14 år dödade i stort sett whiskeybranschen. Kentucky-fabrikerna klarade sig bäst men i slutet av 1930-talet återuppstod faktiskt några pannor norröver. Samtidigt tog Marylands blended-variant stryk av att folk efterfrågade lagrad Bourbon i större utsträckning. Varpå destillerierna fick stänga ett efter ett.
Pennsylvania-fabrikörerna kämpade i motvind. Nykterhetsrörelsen var stark och delstatens politiska ledning gjorde allt man kunde för att bli kvitt den lokala spritindustrin. Skatterna på delstatsnivå höjdes undan för undan, regelverket skärptes med syfte att kväva företagandet.
Konkurrensvillkoren jämfört med Kentucky blev till slut ohållbara, destillatörerna flydde delstaten. Och med Pennsylvania samt Monongahela som geografiska beteckningar försvann en viktig markör för rye-kategorin.
Ännu värre var konkurrensen från Bourbon, volymerna på marknaden krympte i takt med att folk bytte innehåll i glasen. Minskade volymer gjorde att företag som National Distillers och Schenley flyttade produktionen av Rye till Kentucky.
I New England som alltid druckit Rye bytte man till Canadian Whisky. Under förbudstiden hade maffian smugglat märken som Canadian Club och Seagram’s över gränsen. Canadian innehåller ju mest råg så folk på ostkusten bytte sin Maryland-flaska mot kusinen från norr.
På 1960/70-talen avancerade vin, öl och vit sprit som vodka och tequila. Den unga publiken övergav whiskeyn, vilket utplånade Rye och drabbade Bourbon hårt. Inga fabriker i Pennsylvania återstod. Märken som Old Overholt och Rittenhouse överlevde som på nåder eftersom de fortfarande dracks av gamlingar.
Men spriten gjordes i Kentucky där allt affärsfokus låg på Bourbon, som också kämpade i motvind. Jimmy Russell på Wild Turkey minns att det på 1990-talet räckte med en enda dags produktion av Rye på ett helt år för att tillgodose marknadens behov! Och den rye-whiskeyn gick mest på export till Japan.
Straight Rye som whiskeykategori var i stort sett utrotad i USA. Det skulle dröja till 1990-talet innan tecken på en renässans kunde anas. Såklart drogs Rye med i kölvattnet av det förnyade intresset för Bourbon hemma i staterna.
Idag är situationen helt annorlunda. De stora destillerierna i Kentucky gör betydligt mer Rye än förr, visserligen inte alls i närheten av de mängder Bourbon man lägger ner just nu. Jimmy Russell rapporterar att man idag ägnar en hel vecka åt bara rye-kokande, vilket är ett gott tecken. Rye är fortfarande en nisch-kategori men tillväxten är stadig.
Återkomsten för Straight Rye började med en viss flaska. När Julian Van Winkle kom med sin 13-åring på 1990-talet (inklusive en 20-årig bourbon) vaknade intresset för ultrapremium Americana-sprit. Detta intresse för lyxsprit göds av pågående nya världen-trend där nystartade destillerier gör både majs- och rågsprit.
En rörelse som grundades på just 1990-talet av mikrobryggeriet Anchor Steam Brewery som gjorde en 100% rye-whiskey lagrad i drygt 1 år kallad Old Potrero. Fritz Maytag (passande nog av tysk härkomst) hade fördjupat sig i gammal whiskeyhistoria och upptäckt Monongahela. På 1800-talet dracks whiskeyn relativt färsk. 13 månader på ekfat närmare bestämt så det var den kvaliteten han ville göra. Denna ursprunglighet och samtidigt uppfinningsrikedom visade redan för 30 år sedan vilken sprängkraft det finns i ung hantverkssprit.
När det gäller autenticitet och tradition är det en plats på jorden som står i fokus. Och det är såklart Pennsylvania. Politiker däröver måste förstå vilken möjlighet som ligger i att uppmuntra småskaligt företagande på rye-scenen.
En explosion av hantverksdestillerier som gör Monongahela Straight Rye skulle innebära en invasion av turister. Det bubblar redan i Pennsylvania (och Maryland) av framåtanda och experimentlusta men politikerna motarbetar fortfarande rörelsen. Prohibition inleddes för exakt 100 år sedan och borde vara glömd för länge sedan. Pennsylvanians, reclaim your rich spirits heritage!