Reviews Håll nu det här för dig själv. Låt inte någon annan få reda på detta fynd. Flaskorna är för få nämligen, bara 120. Och priset är löjligt lågt för en 24-åring whisky. Bara 2295 kr.
Destilleriet är Highland Park på Orkney som på ön mältar eget korn som blir stormrökigt. Men sedan normalt sett blandar ut det med röklöst maltkorn importerat från fastlandet.
Vad man har gjort här kommer nog ingen ihåg. Men det måste vara så att manskapet 1994 gjorde whisky på sitt eget Orkney-odlade korn.
Hur som helst hamnade detta refill hogshead-fat på fastlandet hos Gordon & MacPhail som nu slumpar ut whiskyn till vanligt folk via Connoisseurs Choice. Ett fat som kunde ha gått i exklusivprogrammet för 20-30 000 kr.
Doften röjer inte storheten. Lätt mild arom där man bara anar gammelestrarna. Ovan torvrökstråk men annars rätt ren och oengagerad.
Smaken är rik (!) och frustar ur startblocken av gammelestrar och läder. Tangerine sticker iväg, skrumpna druvor rullar runt. Marsalavin sänker tyngdpunkten mot slutet där smågodis också väntar ihop med söt svartvinbärssaft.
Eftersmaken gungar fram över eukalyptus och läder med exotiska frukter i botten. Torvrök dekorerar, gammelestrar ansamlas. Efterklangen är otrooligt god helt enkelt.
Lite vatten i glaset lockar ut vaniljsås och äppelkaka med praliner, ovan svettig strumpa. Fortfarande ren men mer att ta på.
Munnen är gåpåig med skrikiga estrar och mer rök efterhand, garvat läder tar på jod, syrlig fruktkompott skrider fram i basen, sent ett fång gammelestrar.
Lång strävare eftersmak med ek och syra. Under en bastant rökmatta som är jordig med läder och jodfläktar, till och med bränd ved. Ur allt detta lyckas marmeladtoner ta sig upp.
Avslutningen är som synes ektung, det är röken som räddar anrättningen. Jag är perplex. En tungt rökig HP efter 24 år på ekfat, hur är det möjligt?! Den mäktigaste gammel-Orkney jag fått. Tack Gordon & MacPhail för att ni räddat detta fat och givit ut det!