DANSKE CIGARRMANNEN Jan Vistisen provade sig fram länge för att hitta ett destillat som funkade bra till rökverk. Rom var aningen för sött och cognac lite för skarpt. Att sippa på starksprit och få ihop det med fragila rökslingor är sannerligen ingen självklarhet.
En dag testade han att tömma båda destillaten i samma glas. Och där var hans destillat. RUMNAC var fött. Varumärket inregistrerades och godkändes av EU. Flaskorna började rulla ut, sammanblandade i självaste Cognac.
När Vistisen skulle in på amerikanska marknaden vaknade björnen. Franska staten stämde honom för att snylteri på cognacs goda rykte. Man hade ju sovit genom EU-processen och skulle ge igen.
Det lilla cognacshuset som faktiskt buteljerade hybriden fick kalla fötter och avbröt operationen. Cigarrmakaren själv tvingades retirerade mot övermakten och drog tillbaka varunamnet Rumnac.
Receptet skrevs dessutom om i all hast. Cognac ersattes av armagnac och en ny XO-produkt togs fram. Det nya produktnamnet blev ARRUCO (ARmagnac-RUm-COgnac). Samtidigt som cognacsvarianten behölls och kallades VSOP.
Jag har båda flaskorna framför mig. VSOP och XO. Innehållet liknar inget annat. Hybridsprit är ju en sorts cocktail fast i koncentrerad stark form.
VSOP-varianten stinker av apelsinolja/-skal åt cointreau-hållet, fräscht och rent. Frisk enkel sötaktig smak av citruslikör. Halvvägs lätt skalbeska som är saliverande. Ren finish med smak av citronkaramell som är rätt kort, beskan bär.
En basic hybrid med rena toner. Det viktigaste är just den där skalbeskan som bär hela vägen men ändå är tillräckligt nedtonad för att inte stå i vägen för cigarrsmakerna. En annan viktig egenskap är den korta eftersmaken. Men det är ingen sipping-rumnac precis. Bättre med is eller i en drink.
Arruco XO ska vara något helt annat och lyckas faktiskt med det. Visst, det luktar apelsin-fanta mest, men också granolja som dämpas av kaksmet. Det är lagringstiden som ökat och tar ner fruktigheten en smula. Fantan har drag av fruktkola också med en släng färskare exotisk nektar. Aromen är mer sammansatt jämfört med VSOP. Men samma andas barn.
Smaken är sötstinn och cognacsdruvig. Lagom fyllig apelsinpralin växer till, mot slutet aplesinläsk följt av pikantare apelsinmarmelad. Halvlång rund eftersmak som är sockrigt saftig.
Avslutet är för sött för att man ska orka sippa på destillatet alltför länge. Sötchocken i starten tar strax nya vägar och smakerna utvecklas på ett snyggt sätt. Men även här gör is susen.
Jämfört med VSOP är XO mycket sötare men har också mer kropp. Det här är en efterrättshybrid gjord för kraftiga rökverk. Och hur är det med sötman, är den naturlig? Nej nej, omöjligt.
Ni som följt rapporteringen här på The Spirits News om den sötade romen vet att det är kutym att tillsätta sockerlösning till rom, men även till cognac.
I Arrucos fall handlar det om lönnsirap, förklarar Jan Vistisen. Vårsaven tappas direkt från trädet och är bärnstensfärgad med vaniljtoner. Sommar-diton har en mörkare bärnstenston och smakar toffee. Höstsirapen är väldigt mörk och smakar bränt socker/karamell.
– Jag blandar samman de tre varianterna för att optimera sötman hos rom- och cognacsblandningen. Det är kostsamt. 1 liter lönnsirap kostar lika mycket som 1 liter cognac.
TIll varje halvlitersflaska Arruco adderas 10-14 gram utifrån smak. Men det är inte hela sanningen, fortsätter Jan Vistisen:
– Problemet är ju att cognacsmakaren också sötar sin produkt. Enligt lag kan de tillsätta upp till 9 gram socker.
Detsamma gäller som bekant romtillverkarna. Målet är att åstadkomma en sötning på ca 23 BRIX som omvandlat till suckros innebär lika många gram socker.
Översatt till EU:s bestämmelser för lagrad rom som tillåter sötning upp till 22 gram socker per liter betyder det att Arruco innehåller 23 gram per liter. Vilket kan jämföras med storsäljande rom-märkena Diplomático Reserva Exclusiva som har 35 g/l eller Ron Quorhum Solera XO på 42 g/l.
Det är sött så det förslår men självfallet inte en likör som inom EU måste överstiga 100 gram socker per liter. Men framförallt används nästan aldrig lagrad sprit i en likör och det är ju det som gör Arruco så mjuk, inte själva sockret i sig.
Arruco måste såklart testas ihop med Jan Vistisens egna cigarrer. I min hand håller jag Royal Danish Sangre Azul 2.0. Åtta sorters tobak från Costa Rica, Nicaragua och Panama. Täckbladet är av typen Colorado Maduro och luktar mjölkchoklad och vanilj.
Foten ger ifrån sig lätta dunster av choklad och skorpa men mest grästuvor. Kalldraget är luftigt tobaksrent med vitpepparpuder.
Första blosset är behagligt. Först läder som blir fragrant, sedan vaniljkräm. Sent dyker persikohalvor i lag upp. Eftersmaken är torrt parfymig och lite pepprig. Otroligt clean exit, ren och kort men också väldigt elegant.
Vad händer om man grundar med en sipp på Arruco VSOP? Rikare smaker av humidor/läder uppstår samtidigt som röken blir torrare och mer stallig. Eftersmaken är vitpeppartorr och i kulisserna anas rik frukt från destillatet. Sangre Azul får en djupare tyngre cigarr-feeling!
Med XO istället blir garren sötare med mer tobaksmak plus mjölkchoklad, mot slutet eteriska lädertoner. Eftersmaken är beskbladig och fragrant, samtidigt som knäckebröd kryper upp i näsan.
Balanserna sitter bättre och man säger aldrig nej till rena tobakstoner. Som helhet ändå mer lättsam. Men det måste sägas. Garren gör XO:n ännu sötare, det är som att dricka apelsinläsk rakt av, verkligen likörsött!
VSOP reagerar bättre på rökverket. Apelsinfantan i starten utvecklas med trocadero-läsk (läs: godis-shot). Eftersmaken får en sockrig sotig rökeffekt med beska från cigarren. Värme kickar igång och finishen blir längre – kul!
En tredjedel in på stocken blir smaken mer clean. I starten en backnote av färsk tobak, sedan lätt tobak med jordig vag beska. Mot slutet ett sting av vanilj och kanderade nötter, sent ånyo persikohalvor i lag. Eftersmaken är gräsig och luftig med lite parfymkaraktär men lätt, lätt.
Jag återvänder till VSOP som ju funkade så fint i starten. Cigarren förändras totalt! Tobak i början och samtidigt snyggt jordig. I eftersmaken cognacsinfluerad halvtorrt fragrant med lädertoner, citrusfrukt vinner. Rökupplevelsen blir fylligare, garren lyfter och får tyngd, den blir rent av exklusiv i stilen!
Destillaten låter sig inte påverkas särskilt mycket av cigarren, smakerna är så dominanta. Jag röker vidare utan sprit. Två tredjedelar in är cigarren balanserad mild med mer jordig start som följs av vanilj och pirrig parfym. Ren smygande eftersmak utan nämnvärd beska, en aning läder kanske, kort och clean.
Man kan undra varför jag röker just denna cigarr? Dessa söta lagrade destillat kräver mycket tyngre tobakssmaker för att komma till sin rätt fullt ut i en pairing. Men idén var ju att testa herr Vistisens rök- och dryckesfamilj ihop. Men med större djup hos Sangre Azul allteftersom den birnner händer något intressant med den annars sötsliskiga XO:n.
Förspelet i munnen är cigarrsvällande, sedan slår en tropisk fruktighet till i destillatet som dock blir lite plattare apelsinläsk-aktigt efterhand. Eftersmaken är fortfarande kort och godisaktig men tobakstoner vinner och förlänger. Bergodalbane-kombo men cigarren höjer dryckesupplevelsen ett snäpp.
När jag tar ett bloss strax efteråt sker den största förändringen hittills av smaker. Cigarren bolmar frejdigt av tobaksblad, röken har en lätt humidorkänsla. Den långa eftersmaken är pepprigt jordig och stallig, beskan som stiger ur djupet är kraftig och häftig.
Det låter otrevligt men destillatsötman gör det väldigt gott! Nu snackar vi plötsligt kraftfull dynamisk power-rök, känns mer som en Nicaragua-garre – wow!
Pinnen börjar brinna ut, när stumpen närmar sig sker det oundvikliga. Smaken blir mer oljig och jordig, halvvägs växer de stalliga tonerna till, mot slutet eterisk muskot och kryddig vitpeppar. Eftersmaken har torra tobakstoner och är mer kraftfull än tidigare, ändå balanserande beska toner.
Nu börjar temperamentet vakna och cigarren dra mot den tyngre stil jag efterfrågat. Kan de söta destillaten tämja vilden i vardande? XO ger cigarren en kryddig start med jordig tyngd allteftersom, aromatiskt cederträ tillstöter. Avslutet är rent och eteriskt med lite parfymslingor. Clean tobak – såå nice! Precis som väntat dämpar Arruco-destillatet argsintheten hos rökverket.
Med VSOP i ryggen blir effekten precis lika gynnsam. Sangre Azul startar i oljiga rena tobakstoner. Därefter skiktas smakerna och blir mer komplexa: frukt, vaniljfromage, karamell. Först delen av finishen är torrare tobaksaktig med nygarvat läder för att slutligen bli sådär patenterat super-clean. Oj vilken påverkan, plötsligt har jag en avancerad tillfredsgarre i handen!
Sessionens sista sipp blir på Arruco VSOP. Smaken är rikare än förut, fallfrukt tynger men smaken är samtidigt rikare och mer tropisk än när jag sippade två tredjedelar in på rökverket. Eftersmaken är sötsvällande, ändå håller tobakstonerna emot bra. Likörsötman i destillatet moduleras och flaskan blir flera nivåer bättre när smaken inte längre är så sötsliskig.
Vad säger man? Min kväll på ”buttericks” är till ända. Kalashatt på när fruktspriten dricks, hög hatt och frack för själva rökupplevelsen – vilket lyft! XO är godare än VSOP att dricka solo men den förra blir bättre med cigarrök i ryggen. Man kan undra hur det skulle smaka med osockad rom och brandy i glaset. Kanske ska börja experimentera…
CIGARREN
80p Sangre Azul 2.0 Clean tobaksorienterad smak med jordiga toner och lite vanilj. Lättsam gräsig eftersmak med drag av parfym. Mer jordig efterhand med pirriga parfymstråk, sista tredjedel mer stallig med eteriska oljor. Från oändligt clean nytänd till rätt kraftfull. De tydliga scenbytena gör cigarren. Short Torpedo 20×127 mm. Boxpressad med mixed-inlaga av tobak från Costa Rica, Nicaragua, Panama. Täckblad av typen Colorado Maduro. Pris: 85 kr
DESTILLATEN
• Arruco VSOP Caribbean Rum & VSOP Cognac 40% | SB-nr 85858, 543 kr (50 cl)
• Arruco XO Caribbean Rum & XO Armagnac 40% | SB-nr 81520, 787 kr (50 cl)
81p Arruco VSOP 40% D22, S20, E19, B20
85p Arruco XO 40% D22, S22, E20, B21