Äldst & Dyrast & Bäst David Stewarts tredje kompendium med fat från fem årtionden ska spegla ”secrets of the stock model.” Alltså en studie i åldrande med skiftande fattyper, från vanlig ek till sherry. Utmaningen att hantera alla dessa fat och förstå var de ska hamna är ju precis vad en blender ska syssla med. I helgen arrangeras en masterclass med självaste David Stewart på Viking Line där man också kan köpa hela kompendiet för ca 650 000 kr. Jag har testat alla pavorna och kan berätta vad du får för pengarna.
Vi börjar med den hittills äldsta utgåvan i serien som kostar £35 000. Och 60-talisten är en helt underbar gamling. Fruktträdgård helt igenom, sherry-doserade gammelestrar lyfts och känns färskare och fräschare än vad som borde vara möjligt efter nära 56 år. Stor exotisk frukt-odör av kumquats och mandellikör, fullpackad av gammelestrar. Försmak av likör i munnen som leder på aprikos men kliver över i calvados och mandellikör efter en stund. Liten åldersmarkering i eftersmaken dock. Smarrig hallonlemonad med mjuk gräddkola tas emot av pirrande ekflarn. Inget bekymmer egentligen, här flödar fruktlikörer av allehanda slag. Särskilt vattnad då nosen drar mer åt apricot brandy-hållet, och gommen är längre och än mer jublande. Lycklig den som har 1961 i sin ägo.
Ännu ett sherryfat från 1973 ska illustrera decenniets whiskyboom. Ett proffsjobb där aromen är bäst, en artikulerad speciell sherryklang. Tung oloroso åt svartvinbärshållet, syrligt starkvinsaktig. Smak och eftersmak bjuder inte på några överraskningar. Sherry och loja gammelestrar jabbar, läder plockar på järnfilspån innan lång saftig svartvinbär stänger, aningen sotiga ek-efterskalv. Klarar ättestupan bra, fint balanserad. Vattna icke, motsträvig ek tar över, segbeska döljer saftigheten i avslutet.
1983 års refill hogshead av amerikansk ek skulle kunna symbolisera baksmällan då branschen på 1980-talet backade och man tvingades återanvända ek i större utsträckning. Men Balvenie väljer att påpeka att 1981 var året man istället blickade framåt och la ner whisky för framtiden. Och det här är verkligen himmelriket på jorden. Nu en urgammal virre som inte riktigt orkar men det som funkar är riktigt bra.
Vibrerande arom, stor och rik citrusmarmelad uppiffad av citronsoda, under 85%-ig choklad och äppelskal. Skälvande rik gammelestrig gom som (såklart) tunnas ut av bitter ek i avslutet. Det börjar bra med estrar och äppelskal i lätt flyktig stil, tätnar strax i tyngre godisestrar med lagerbladskalv innan den där bitterbeskan torkar ut. Lite vatten bättrar på avslutet med ek-fenoler som mjukar upp men samtidigt fetar till nos och mun.
Andra fat nedlagda 1981 skördades 12 år senare i form av den första utgåvan av DoubleWood – branschens första wood-finish. Idag har 1993:an blivit 23 år och vi får en whisky som faktiskt luktar ungt (skulle kunna vara en lagom kraftlös DW). Liten grape-aktig smörig nos. Smakar gräddkola med varm uppbyggnad av farin/konfekt och slutligen grape. Långt savaräng-avslut med stort ekmörker, en sorts vital kraft. Ett riktigt energiknippe. Med vatten ramlar tallbarr ut och ger grape-nosen en mer eterisk klang. Kolamunnen drar på citronfudge med grape och värme mot slutet, ännu mer skalbeska och ekkraft förstorar efterklangen rejält. Sheer power, sticker verkligen ut och tar plats.
2004 firade David Stewart 30 år som Malt Master och samma år lanserades 30-åringen. Det här är inte alls bra. Sherry ska man alltid vara försiktig med. Balvenie är känslig för just sherry i unga år. 13-åringen våldtas av den spanska vineken. Tappningen måste vattnas ner brutalt för att funka. Malkule-doften initialt avger dubbelvattnad en mild fruktodör med räk-umami. Mocca-käften blandar in lite godare frukttoner som dock strandar på skarpa mineraler. Alltför abrupt andra halva, eken brusar och stör destillatet, det hela blir grötigt och varmt med nersölad sherry-frukt. Nej tack.
The Balvenie DCS #3 55 år 1961 41,7%
14 juni 1961; eur oak oloroso sherry hogshead #4193
96/100p 
24 
24 
24 
24
The Balvenie DCS #3 43 år 1973 46.6%
7 juni 1973; eur oak oloroso sherry butt #8556
90/100p 21 23 23 23
The Balvenie DCS #3 35 år 1981 43.8%
29 oktober 1981; am oak refill hogshead #7824
92/100p 23 24 22 23
The Balvenie DCS #3 23 år 1993 51.9%
6 december 1993; am oak refill hogshead #11621
90/100p 21 23 23 23
The Balvenie DCS #3 13 år 2004 58.2%
19 januari 2004, eur oak oloroso sherry butt #741
78/100p 19 20 20 19
