Reviews Bar å köp, som Stenmark kunde ha sagt om han begripit sig på starksprit på samma sätt som käpparna i pisten. Benromach är Speyside-rökaren som trivs i sherryfat. I detta fall whisky nedlagt i ett nytt sherry hogshead-fat år 2011. Som valts ut av importören Symposion för att möta den svenska publiken.
Ett solklart whiskyköp för alla de som vill ha sherryrökig whisky där röken inte är så påträngande som i Islay-varianter. Aromen är förvisso rätt tillplattad, man köper whiskyn uteslutande för smakens skull. Som verkligen ger valuta för pengarna.
Men först ska vi lukta. Frisk arom av sockertopp och bränd karamell. På djupet chokladmuffins och torvrök. Centralt i mitten sockrig oloroso sherry. Allting på minussidan vad gäller sherryfatswhisky.
Annan nivå väntar i munnen. Tät smak. Saftiga mörka sherry toner bär. Ovanpå chokladkakiga toner med torvrök i bortre änden, utblandad med lite piprök.
Eftersmaken går på i samma stil. En röktjock, sherrykakig refräng med udda charkuteri-accent – en knorr som lyfter andarna. Sammanfattningsvis imponerande sherry-driv i munnen med behövlig rökuppbackning, mörkare underton av choklad ger tyngd.
Vatten i glaset hjälper inte upp aromen, snarare tvärtom. Doften blir renare, enklare och sherryaktigt blandsaftig. En bit från glasmynningen luktar det sockerlag och billig parfym. Än banalare, vilket är ett bekymmer. När man köper en whisky ska allting hänga ihop.
Aromen blir i det perspektivet betydelsefull. Luktar det gott, och dyrt, påverkar det smakupplevelsen positivt. Är signalerna de motsatta kan man få för sig att whiskyn inte duger. I detta fall är detta bara trams, för smaken levererar ändå, helt frånkopplad från den taffliga nosen.
Någon droppe vatten levererar en finfin rätlinjig starkvinssmak som är sherry-tjock i början. En bit in lättar det med torkad frukt som är en aning syrlig. Mot slutet anländer tobaksrök.
Avancemanget fortsätter tack och lov. Vi bjuds på en långvarig värmande avslutning över syrlig sherry och tobaksblad. Som stannar i en sötaktig ton av blandsaft = befriande enkelt slutackord.
Vattnet balanserar upp smaken mycket bättre när syrliga sherrytoner dras fram samtidigt som ekkryddor ger avslutet mer stadga. En whisky som inte är omistlig men inte heller skäms för sig. Benromach-fansen kommer att känna igen sig.
