Vad får kallas rom egentligen? Är det verkligen okej att dumpa en massa socker i sprittanken innan man tappar på flaska. Så gör de flesta märken faktiskt. Som om det inte skulle räcka med att rom per definition är söt i stilen eftersom drycken görs på melass eller sockerrörsjos. Även cognac och brandy sötar produkterna för att göra smaken mer gångbar. För brännvin och vodka rundas ofta spritigheten av med en nypa socker. Whiskyns perspektiv att inget (förutom färgmedel) får tillsättas är med andra ord ovanligt i spritvärlden.
EUROPAPARLAMENTET antog 17 april 2019 den nya spritförordningen. Implementeringstiden är drygt två år så 25 maj 2021 ska anpassningarna vara gjorda. Det är en tjock lunta där rådande ordning i stort fastställs. EU-regler ska inte gå ner på detaljnivå utan hålla sig på en generell nivå.
Det som sticker ut och väckt störst uppmärksamhet är maxgränsen på 20 gram socker per liter för rom. Sötningsmedlen är många. Branschen tillåts nyttja halvvitt sockervitt socker, extravitt socker, dextros, fruktos, stärkelsesirap, sockerlösning, flytande invertsockerlösning, invertsockersirap.
Grundreceptet för vad rom är säger att basen ska vara antingen melass eller sirap av rörsocker alternativt själva saften från rörsocker. Destillering får ske till max 96% alkohol så man fortfarande kan känna smaken av råvaran.
Man får inte tillsätta annan (ren) alkohol i efterhand. En rom får inte heller smaksättas. Så kallad ’flavoured rum’ ska märkas som ’flavoured spirits drink’. I övrigt får endast sockerkulör tillsättas för att anpassa färgen (undantaget ovan nämnda sockertillskott). I flaskan ska styrkan vara lägst 37,5%.
Det är som sagt den nu fastslagna gränsen för sötning som ställer till det för vissa produkter. Framförallt en av de svenska storsäljarna från prestigemärket Diplomático. Reserva Exclusiva är 8:e störst på Systembolaget med 35890 liter men har en sockerhalt på 44 gram per liter.
– Det är bara denna Diplomático-produkt som överstiger gränsen på 20 gram, säger Fredrik Lindkvist från Handpicked Wines som importerar märket. Där kommer vi att ändra på etiketten. Regelverket kommer att slå igenom fullt ut rätt långt fram i tiden. Bestämmelserna gäller rom som buteljerats efter maj 2021.
Världens största romtillverkare är Bacardi. Och där är man positivt inställd till utvecklingen med det nya regelverket.
– Det är bra med mer transparens mot konsumenten och viktigt att informera om vad folk faktiskt köper, säger Petra Caspolin, marknadschef på Bacardi i Norden. Som konsument ska man känna sig trygg i att det man köper är rom och inte uppsockrad sockerrörssprit.
Men regleringen har väckt irritation som otillräcklig hos mindre importörer som Clydesdale där man fokuserar på exklusiv rom utan sockertillsatser. VD Thomas Sundblom tycker att EU är fega som inte vågar gå längre:
– Tillsatt socker borde aldrig få förekomma. Det står även i förordningen att rom inte får smaksättas. Men jag förstår ju att de stora bolagen/märkena har bra lobbying-grupper.
Systembolagets tolkning av den nya spritförordningen innebär att allting som idag betraktas som rom framgent kommer att utvärderas i samma segment benämnt Mörk rom och lagrad sockerrörssprit.
– Vi fortsätter som tidigare och efterfrågar rom och lagrad sockerrörssprit med utgångspunkt i vad kunderna efterfrågar, säger Märta Kuylenstierna, kategorichef på Systembolaget.
Säljer någon produkt dåligt tas den bort från hyllan. Vilket ju är naturligt, så gör man i vilken butik som helst. Men det märkliga är att alla märken slåss fortsatt om samma hyllplats i butikerna. Den enda åtgärd Systembolaget vidtar för att skilja kategorierna åt är märkningen på webb och hyllkantetikett där produkter som överstiger 20 gram socker kallas Övrig sprit.
Så när du går och plockar bland de så kallade romflaskorna kommer det omväxlande att stå Rom eller Övrig sprit som kategori för den som lusläser på hyllkanten. Men allt står på samma hylla huller om buller. Precis som om Kanadensisk whisky och Maltwhisky skulle blandas samman. Tänk dig Lord Calvert och Macallan bredvid varandra, endast sorterade i bokstavsordning. Märta Kuylenstierna förklarar:
– Vi har beslutat att placera produkterna tillsammans, åtminstone till en början. Det kommer tydligt att framgå av hyllkantsetiketten vad som är vad.
Detaljhandelsmonopolet framhåller att nuvarande rom-märken som hädanefter inte får kalla sig rom självklart har möjligheten att justera ner sockerhalten förutsatt att smakprofilen fortfarande är ”av den söta stilen”. Om detta är ett försök av Systembolaget att ”uppfostra” producenterna och leda bort dem från ”sötmans fördärv” är det lamt. Det är ett spel för gallerierna, menar Thomas Sundblom:
– Innehåller drycken mer än 20 gram socker så är det inte tillåtet att skriva det ensamma ordet rom/rum/ron/rhum på flaskan. Det är bra. Men jag tycker att flaskorna ska stå för sig då det är en annan typ av produkt. Nu benämns allting Mörk rom och lagrad sockerrörssprit vilket är olyckligt.
Det är klart, hade icke-romen fått en egen hylla kallad Lagrad sockerrörssprit hade vanligt folk börjat söka efter fakta för att ta reda på varför får det inte heta rom längre. Och uppdagat den bedrägliga sötningsstrategin.
Systembolagets pragmatiska inställning att följa minsta-motståndets-lag har politiska orsaker. Man tänker inte självsvåldigt peta i sortimentet och riskera att särbehandla lågsötade rommärken vilket ju i teorin kan äventyra monopolställningen? Dessutom efterfrågas den sötade romstilen av folklagren. De branschaktörer The Spirits News varit i kontakt med är eniga om att inte mycket kommer att förändras på den svenska rommarknaden, trots den tydliga gränsdragningen vad gäller sockerhalten. Vi får dras med översötade produkter, precis som förr, suckar Thomas Sundblom:
– Några producenter kommer att justera sina nivåer för att anpassa sig till EU-reglerna, så mycket står klart. Men någon större skillnad blir det inte för svenska konsumenter, annat än ökad förvirring om vad rom egentligen är.
Det är inte ens säkert att vi får veta hur söta produkterna är. Det är upp till tillverkarna att specificera sockerhalten. I alla fall när det gäller beställningsvaror. Små aktörer som säljer få flaskor har inte råd att begära labbkontroller av sockerhalten, framhåller Thomas Sundblom. Och tillverkarna i Karibien tillhandahåller sällan den informationen självmant (av samma orsaker).
Det finns alltså risk att mindre nogräknade märken struntar i bestämmelserna och fortsätter kalla sin sötade sockerrörssprit för rom. Systembolaget tar bara ansvar för det som står på hyllan:
– All sprit i det ordinarie sortimentet labbtestas regelbundet av Systembolaget, konstaterar Märta Kuylenstierna. Sockerhalten redovisas både på hemsidan och på hyllkantsetiketten.
Just sockerhaltsiffran på hyllkanten blir vägledande för den som är på jakt efter en autentisk osötad rom. Står det 0 gram istället för 20 gram vet man att drycken inte är manipulerad. Precis som för röda viner där Systembolaget anger sötningsgraden för den som läser noggrant på hyllkanten.
Särskilt bland amerikanska Zinfandelviner trissas sockerhalten upp från normala 3 gram till över 15 gram med hjälp av ojäst druvmust. Första klunken kan upplevas som god men när man blir medveten om oskicket att sockra rödvinet smakar det överslätande jolmigt, det äkta vinet anas näppeligen under sötfilten.
Systembolagets passivitet och ovilja att lyfta fram naturlig rom före den sötade manipulerade får kritik från importörerna. Det är ju faktiskt så att EU definierat vad en rom är, väldigt tydligt. Ändå klumpas rom och icke-rom ihop som om ingenting har hänt, framhåller Petra Caspolin på Bacardi:
– Sättet man valt att hantera detta på Systembolaget förvånar. Att bara döpa om kategorin till Mörk rom och lagrad sockerrörssprit. Egentligen ingen förändring alls. Man gör ju ingen distinktion mellan vilka produkter som de facto är rom och vilka som inte är det. Konsumenten kommer inte att märka någon skillnad mot hur det är nu.
Om det ska ske en utveckling av romkategorin mot mindre sockrad icke-rom är det upp till importörer och media att påverka och folkbilda, tror Petra Caspolin. Vilket kan kännas konstigt när ett av statliga Systembolagets uppdrag just är att vägleda och fortbilda det svenska folket i att anamma sundare dryckesvanor.
På 1970-talet uppfostrade Systembolaget det svenska folket att dricka lantviner istället för starksprit, så visst har man kampanjat för att höja kvaliteten i drickandet förr. Men då var inte monopolet hotat av EU. Då hade man fria händer att forma svenskens alkoholkultur. Idag står undantaget i vägen för kloka ställningstaganden. Petra Caspolin tror inte att Systembolaget kommer att lyfta ett finger för att rensa upp i romdjungeln:
– Branschen själva får ta ansvaret att informera och utbilda. Förutsatt att informationen når fram till konsument så tror jag att det öppnar upp för ett nytt segment inom rom, säger Petra Caspolin. Med produkter som har en torrare smakprofil, mer likt whisky. Men det är en profil som dagens konsument inte haft möjligheten att bekanta sig med då efterfrågan tydligt har styrts åt det sötare hållet.
Systembolagets Märta Kuylenstierna slår ifrån sig kritiken. I framtida offertförfrågningar kommer man att fråga efter antingen mörk rom (torr) eller lagrad sockerrörsprit (söt):
– De konkurrerar inte med varandra i upphandlingarna. Vi utgår från vad kunderna efterfrågar för att skapa djup och bredd i sortimentet. I dagsläget är den söta romen mest populär.
Business-as-usual kan tyckas. Systembolaget följer bara efterfrågan. Dricker folk sötad rom ska de också få mer av den varan. Marknaden styr urvalet av produkter. Den folkuppfostrande ambition som lagstiftningen bottnar i verkar inte längre ha någon plats i det svenska systemet. Lagstiftarnas agenda att motverka sockrad rom kräver förstås att man som säljare aktivt tar ställning i frågan.
Det kan privata aktörer göra men inte ett monopol. Ifall Systembolaget gynnar leverantörer av osockrad rom riskerar man som sagt sin monopolställning. Därför blir lagstiftningen tandlös i just Sverige. Att svensken ska migrera till sundare romvanor är därmed inte troligt.
I UK har London-handlaren The Whisky Exchange (TWE) tagit på sig att kategorisera och styra upp den vildvuxna floran av romsorter. Ansträngningen har bidragit till ökad kunskap om kategorin och dessutom fått försäljningen av lagrad mörk rom att explodera under 2019. När Petra Caspolin tar del av klassificeringen medger hon att det finns mycket att göra vad gäller romkunskap i Sverige:
– England är en stor rommarknad och där är kunskapen om produkten hos gemene man större än i Sverige. Det här är ett intressant sätt att segmentera på men är förmodligen för avancerat för våra konsumenter att ta till sig.
Thomas Sundblom på Clydesdale som handlar med konnässör-rom tycker att TWE:s system är på rätt väg men klagar på att det mer handlar om att producenterna behöver styra upp sin verksamhet. För honom är ursprung viktigt, vad är vad i en flaska?
– Ta en grundläggande sak som råvara. Melass köps från olika länder beroende på var det finns tillgängligt för tillfället. Dessutom blandas rom från olika destillerier och länder helt utan skrupler. Jag har fått rom som uppges komma från Dominikanska Republiken men där man i en bisats medger att man även lagt till 10% från Guyana och 5% från Jamaica. Vissa producenter upplyser, andra inte.
Ursprungsmärkningen är ett problem, instämmer Fredrik Lindkvist med Diplomático i portföljen. Och det är ändå där man måste börja, att styra upp och reglera i Karibien och Sydamerika. Alla följer ju lite olika traditioner och det handlar för det mesta om fattiga länder:
– Att en producent inte kan kalla sin rom för rom i EU men utan problem kan göra det i resten av världen kan bli bekymmersamt framöver. Kommunikationen i konsumentled kan upplevas som förvirrande.
Fredrik Lindkvist ställer sig positiv till TWE:s projekt att klassificera romen men kommer tillbaka till att det är i producentländerna arbetet måste börja:
– Transparens från tillverkaren om produkterna är grunden i hur man bygger förtroende runt ett varumärke eller en enskild rom. Allt kanske inte måste stå på flaskan men att det finns information att tillgå är ju en självklarhet. Väldigt mycket av det vi ser på hyllorna idag är rom med en minst sagt oklar bakgrund. Att konsumenterna vet vad de köper är en viktig del i att få kategorin att växa och det ligger ett stort ansvar för detta på producenterna, men också hos oss i handeln. Från importörer till Systembolaget.
