Reviews Den graciösa jaguaren är Gyuanas symbol för att skydda regnskogen. Den här romen är därifrån. Destillerad i den engelska traditionen på melass i små pot stills. Sedan lagrad i bourbonfat i upp till 15 år. Styrkan är svenskanpassad, alltså lite högre. 45% ska ge lite extra bett är det tänkt.
Och nog behövs procenten eftersom romen är i sötaste laget. Egentligen är det ingen rom. Med 26 gram socker per liter överskrider produkten EU-gränsen på 20 gram. Men vad ska man göra, menar svenska Umida som tog fram receptet utifrån en offertförfrågan i höstas.
Systembolaget driver aktivt sockerrom-strategin vidare trots att lagstiftarna på EU-nivå förespråkar en moderat sockring. Kruxet är ju att Umida behöver justera receptet när lagstiftningen träder i kraft i maj nästa år.
– Vi kommer förmodligen att göra det, säger Johan Wikrén från Umida. Och plocka ner sockerhalten från 26 till 20 gram. Vi vill ju inte ta bort Rum från etiketten. Vem vill sälja Sockerrörsprit?
Men frågan är om Systembolaget godkänner den ändringen. Man får nämligen inte ostraffat ändra smakprofilen på produkter som står på hyllan. Så säger det egna regelverket. Johan Wikrén var också förvånad när offertförfrågan kom ut.
Han trodde som alla andra att monopolisten skulle hålla sig inom rådande regelverk vad gäller sockerhalten och inte gå utöver gränsen på 20 gram. En sorts moment 22-situation uppstår nu som bara ställer till det för alla parter.
Jag har testat Jaguara i en blindprovning med romsorter av varierande sockerhalt. Och detta är en bra rom i den söta stilen. Men den är ofantligt söt när man jämför med lågsötad och osötad rom. EU-gränsen på 20 gram är högt satt. Det finns ingen anledning att ha mer socker i en flaska rom. Att ens tänka tanken att gå högre än så förpassar drycken till likörkategorin stilmässigt.
Aromen är sötsimmig och fyllig med arrak och punsch-dunster blandat med bark och rostade kaffebönor. Andra och tredje gången jag kommer tillbaka till glaset översvämmas min näsa att de sötkladdiga aromerna och jag hamnar närapå i sötkoma…
Smaken är lång och sötsimmig a la arrak men en eterisk krydda motverkar sötman efterhand. Romen är för söt men också god. Eftersmaken är likörartad, strax seglar chokladtoner upp med en släng Tulo-tabletter. Långt under sötfilten är det aromatisk och värmande.
Tappningen lever på eken som sprakar under den mörka sötman. Munnen är resan värd. Avslutet är tamare och den där choklad-tonen framstår vid andra sippen som simplare likt blockchoklad.
Jaguara framställer sig som en sipping-rom. Det är den också men bara för rom-svenskar uppvuxna på sötad rom. Vi som fått smaka omanipulerad osötad rom förstår att dryckestypen verkligen inte behöver hjälp av tillsatt socker. Romstilen är i grunden söt med sina socker/melass-relaterade estrar.
Jaguaran blir bättre med ett isblock i glaset. Den sötstimmiga större kroppen orkar bära upp kylningen utan att tappa skärpan. Mer en afterdinner-rom alltså.
