Reviews Det börjar bli kul att recensera svensk whisky. Tiotalet år in i skapelseberättelsen börjar den Skottlandsmodulerade singelmalten finna sin form. Svenskarna har ju velat släppa sin whisky så tidigt som möjligt för att få tillbaka investerade pengar. Men bygger man enligt skotsk filosofi tar det såklart längre tid än 4-5 år att få smakerna att landa och fylla ut destillatets potential.
Henric Molin på Hven skiljer sig från övriga svenska destillatörer. Visst tog han hjälp utifrån i början med har satt sin prägel på utrustningen själv genom åren. Fast framförallt har han förstånd att vänta. Och med tre ekonomi-ben att stå på har familjen Molin råd. Hotellverksamheten är grundbulten som kompletteras av konsultarbete med att bygga destilleriet åt andra.
Med andra ord gör de whisky för whiskyns egen skull och inte bara för snöd vinst, pressad av krav på avkastning på investerat kapital. Henric Molin håller på sitt lager. Ingen riktig standard-utgåva har kommit ännu. Vi får hoppas att den är på väg. Så här 12-13 år efter starten.
Whiskyn jag har i glaset är med svenska whiskymått mätt gammal. 9 till 13 år har den mognat på ekfat. De äldsta dropparna härrör från grundaråret 2008.
Arton fat har plockats ut fram till 2012, med orökt whisky i tolv och rökig gjord på 35 ppm-malt i sex fat. Var tredje tunna är amerikansk ny-ek av chinkapin-kvalitet, resten fransk bergsek som innehållit rödvin och dessertvin.
Aromen är vild, den har stuns i sig. I förstone en blommig air av söta malttoner som strax fördjupas av knäckiga toner a la granbarr. Fragrant nyek med Ven-rökt malt?
Whiskyn får en honungsvattnig start i munnen. Lätt kropp med blommiga, gräsiga toner och torvrök. Efterhand mer savande, en sorts rökfrukt växer i styrka.
Eftersmaken är rökguppande av sur bränd ved och motorolja på lagom söt bas. Mineraler och sträv ek puttrar under huven.
“Rökorerandet hålls nere lagom mycket för den fragranta eken att komma fram.”
En utsökt balanserad whisky, som så ofta från Henric Molins labb. Man märker av åldern. inte för att det skulle vara över-ekat eller gåpåigt kryddvridet, utan för att destillatet trivs så bra.
Trots dosen av nyek. Rökorerandet hålls nere lagom mycket för den fragranta eken att komma fram. Och så raffinerat med denna ”händelselösa” start av honungsvatten.
Vattna behöver man inte göra. En sorts fragrant Japp-sötma kommer fram i nosen med sött älggräs i botten. Sötman jämnar ut och skär av de oregerliga topparna.
Smaken är läskande fruktig fast ricinolja plockar snart ner sötman och bereder plats för smått otrevlig liquid smoke. Som också tunnar ut avslutet.
Låt vattnet stå och njut av denna egensinniga virre vid förutbestämda 46,8%.