Maltwhisky-VM Röktestet på Ardbeg Embassy blev rafflande. Striden utkämpades länge och väl innan juryn avkunnade sin dom. Kampen stod mellan fyra singelmalter varav två var från Islay.
Till denna legendariska whiskykrog i Gamla stan, där Chabbe Daoud med crew tar emot, hade långväga gäster strömmat. Faktiskt från olika delar av landet. För att få en försmak av stundande Grande Finale. Som avgörs i huvudstaden kring lucia.
Med tre singelmalter från Islay var det som uppgjort att finalisterna skulle komma från rökön som danat uppfattningen om hur en rökig maltwhisky ska smaka.
Riktigt så funkar det inte längre, konstaterar VM-general Henrik Aflodal. Hittills har bara Islay-destillerier vunnit rökklassen i Maltwhisky-VM men konkurrensen tätnar. Eller kanske kultiveras rökwhiskydrickarnas paletter?
– Ursmaken av rökwhisky är en Islay-whisky. Men det finns ju andra rökuttryck. Juryns uppgift är att identifiera de whiskys som levererar de rikaste och mest intressanta rökuttrycken. Islay-stilen har tvingats backa tillbaka in i ledet. Andra bredare paletter kan numera utmana.
Den mest renodlade Islay-whiskyn som också rökte på mest men med en stor och fin sötma var Finlaggan. En blott 5-årig singelmalt lagrad på enkom 1st fill bourbon barrels gjord på ett hemligt Islay-destilleri på sydkusten.
Märket uppfanns av Brian Crook 1993 och finns idag på 30-talet marknader världen över, från USA och Tyskland till Taiwan. I slutet av 2021 kom Batch Strength. En 50%-ig torvröksbolmande mastodont-malt designad för svenska smakpreferenser:
– Visst bolmar den ymnigt men juryn premierade balansen. Massor av torvrök vägs upp av en smutsig sötma som är avväpnande. Här finns drag av destilleriets patenterade blomkålsrök. En fet rökighet som lyfts av de söta bourbonfaten. I mixen finns också äldre rökfat vilket ger paletten ett större djup som får whiskyn att verka mognare än den är.
På plats var också självaste Ardbeg. Det ikoniska Islay-destilleriet som fått hänga upp sin skylt utanför whiskybaren. Ikonen tävlade med mer avancerade rökmalten An Oa.
I denna tappning är två tredjedelar vanliga bourbonfat medan den sista tredjedelen delas mellan söta PX-sherryfat och nya jungfrufat. Sherryfaten ska söta upp anrättningen medan nyeken tillför aggressiv rökighet. En medelväg alltså där målet är en sötare men lika rökig Ardbeg, noterar Aflodal:
– An Oa är den mest genomarbetade whiskyn i startfältet. Lång, svällande komplex smak av torvrök och frukter med oljig vallabod-vibb som är kliande kryddig i en eviglång eftersmak. Men rökigheten är för lowkey så whiskyn kom bort litegrann. Det fanns ju så mycket annat kul att välja emellan.
Javisst, juryn hade en alldeles underbar eftermiddag bland whiskyglasen. Mer populär än Ardbeg var till exempel Loch Lomond som gör nio olika singelmaltstilar under ett och samma tak.
Till denna maximerade rökfajt hade man skickat sin rökigaste variant Inchmoan. Kokad i konventionella ’pot stills’ på 40 ppm rökmalt.
– Grejen med Loch Lomonds whisky är den där jästa äppeltonen av fallfrukt som också tar sig fram i denna rökanstrukna 12-åring. Röken blir söt och cigarrlik. Otroligt gott för den som fastnat för Loch Lomond-stilen.
Fastlandsdestilleriet var bara någon röst ifrån kvalifikation men stannade på tredje plats. Tvåa och vidare till semifinal är istället Talisker.
Öwhiskyn från Skye som röker sitt maltkorn hårt men har en destilleringsregim med reflux-effekt som förminskar rökuttrycket något. Några Talisker-kännare överraskades av frånvaron av pepprighet, vilket bekräftas av Henrik Aflodal:
– Talisker varierar mycket i uttrycket. När whiskyn luktar så här fruktigt med torvröken i skymundan vet man att smaken kommer att gå åt det söta hållet med torr torvrök i bakgrunden men utan den patenterade pepprigheten. Hade doften varit mer stum hade kryddpådraget också varit större. Latent fanns där ändå en vitpepprig nyans. Överlag rasande god och en självklar tvåa.
Det intressantaste med juryarbetet på rökfronten är som sagt att preferenserna har utvecklats. Folk har i takt med att man provat andra smakuttryck vidgat paletterna, menar Aflodal:
– Det säger mycket att en så duktig whisky som Port Charlotte valdes bort. Torvröken sitter precis där den ska med syrliga vingummin i nosen. Smaken är aprikosmarmeladig men också torvrökig och jodartad med bra driv. Det räcker ändå inte till när det finns annat på menyn som håller lika hög nivå kvalitetsmässigt.
Provningen var med andra ord inte lättjobbad. Juryn var grundlig och slutförde uppgiften med bravur. Säkert känns det lite skönt för de församlade att man valde att skicka vidare två ödestillerier till semifinal.
Kanske är tiden inte riktigt kommen att premiera annat än Islay-whisky när världens bästa rökwhisky ska väljas 10 december…
PEATED style | Ardbeg Embassy 17 september
1. Finlaggan Batch Strength 50% = 52+6 poäng
2. Talisker 10 år 45,8% = 40
———————————–
3. Loch Lomond Inchmoan 12 år 46% = 36
4. Ardbeg AnOa 46,6% = 22+2
5. Port Charlotte 10 år 50% = 12
6. Balvenie 14 år 48,3% Stories Peat Week = 10
Röstförfarande: Varje provare röstar på de två malter man vill ska gå vidare till semifinal. Guldkandidaten får 3 poäng, silver ger 1 poäng. Juryns ordförande har dubbel röststyrka (redovisas ovan som +6/+2).
Tävlingsklasser: VM har tre smakkategorier. Sherried (vinfatslagrad), Peated (rökig whisky) och Malty style (varken vinfatslagrad eller rökig whisky).
