
Reviews Triskelion är en symbol som består av tre böjda människoben eller spiraler i rotation. En bra beskrivning av Highland Parks nya finwhisky som satts samman av destilleriet legendariska whiskymakare Gordon Motion, Max McFarlane och John Ramsay. Som handplockat de tre fattyperna för att ”utforska inverkan av eken och hur skilda fatmiljöer påverkar destillatet.”
Konceptet utgår från vad 1st fill-fat gör med whiskyn, fast olika sorters 1st fill. Whiskyn är en mix av 1st fill sherry butts av spansk respektive amerikansk ek samt 1st fill bourbon barrels och hogsheads. All denna fräscha har fått ett tillskott ett mindre antal refill-fat som ska ”mjuka upp smakerna”.
Här ska finnas ”apelsiner, sultana-russin, söta aprikoser, ljunghonung, smulade korianderfrön och aromatisk torvrök.” Så långt pressmaterialet, nu över till verkligheten. Dags att provsmaka.
Triskelion är en modstulen lyxmalt. Med en skum tvehågsen arom. Det luktar fotogen och avgaser, därunder finns päronestrar. Kroppen verkar lätt. På djupet anas läder, citrus och gammelestrar. En del gamla fat finns såklart med i trions samling.
I munnen får jag ett (ovälkommet) förslag av mocca som är över på ett ögonblick. Starten i gammelestrar är ju trevlig, läskande citrus och malttoner breder ut sig, torvrök tar vid halvvägs. Eftersmaken är lång och lättsam med ekiga toner och rökspår. Vaniljglass samt mandelbiskvier utgör grunden. Okultiverad ofärdig utgång, det var mer klass i munnen, de där läskande estrarna är förföriska.
Whiskyn lever upp med lite vatten. Mocca-sticket är kvar men gammelestrarna nafsar snabbt i sig olåten och bereder väg för färsk tropisk frukt med en skugga cigarrök. Eftersmaken styrs upp och förlängs, aromatisk ek bär, rökspår dekorerar, struttande estrar förgyller. Whiskyn går ut med högre svansföring. Samtidigt renas doften och blir närapå utraderad, allt som återstår är en skyla fruktkräm.
Är whiskyn värd sina revolutionära 1789 riksdaler? Nja, kanske inte.