IDAG KRÖNS CHARLES III till kung över Storbritannien och de 14 staterna i samväldet. Den 40:e kröningen sedan 1066 och den första på 70 år då hans mor Elizabeth II besteg tronen.
Charles III är en whiskykunglighet framför andra i modern tid. Det går i släkten förvisso. Hans anmoder Victoria tog ju Balmoral i besittning i mitten av 1800-talet.
Det lilla destilleriet intill, som heter Lochnagar, ”våldgästades” av kungligheterna, på inrådan av Victorias gemål Albert, som var teknikintresserad, vilket resulterade i en Royal Warrant 1848.
Skottland är som bekant ett andningshål för Windsor-ätten, en tillflyktsort från hetsen i London. Man älskar stillheten i de skotska högländerna dit familjen anländer i mitten av juli.
Att vistas i Skottland innebär också en skyldighet att ta del av den djupgående whiskykulturen i landet. Elizabeth II fick sitt första whiskyfat 1980 från Bowmore. Hennes prinsgemål Philip var å sin sida ett fan av Glenfiddich och gjorde ett personligt besök där i november 1974.
Och 1984 slog Elizabeth till med en Royal Warrant till Famous Grouse, skottarnas mest älskade whiskymärke. Vi pratar alltså om en utnämning till Kunglig Hovleverantör som är en industriutmärkelse. Företaget ska uppfylla en rad krav och gillas av kungahuset varpå man kan få ett emblem att använda i marknadsföringen.
Prins Charles må vara lite kantig i sociala sammanhang men i sin roll som prins, och numera kung, är han gedigen. Han är en ’role model’ för moderna kungligheter och engagerade sig tidigt i miljöfrågor.
Han startade redan på 1970-talet stiftelsen The Prince’s Trust som ger ekonomiskt stöd till utbildning för barn och ungdomar. Han har genom åren inte varit främmande för att ha åsikter och delta i samhällsdebatten, som när han kritiserade en alltför modern arkitektur i samtiden. Och den nya eran kommer att innebära åtstramningar med indragna apanage inom kungafamiljen, något som ligger i tiden.
Charles III är en kung att räkna med. Hans förkärlek för whisky är vida omtalad i whiskykretsar. Det började, på gott och ont, under hans tid på ’bording school’ i Elgin. Som tonåring skickades Charles till samma internatskola som sin far Philip. Gordonstoun ligger en halvmil från Elgin nära Nordsjökusten.
Tiden här var ett litet helvete med militär disciplin och sedvanlig överklasspenalism. Ljuspunkten varje vecka var när den gröna varubilen från Gordon & MacPhail kom med godsaker. Ägarfamiljen heter Urquhart och Ian är årsbarn med Charles, medan bröderna David och Michael är några år yngre.
Firman startades på 1890-talet för att handla med lyxvaror som te/kaffe, exotiska frukter, specerier och vin. Samt ganska snart maltwhisky från omgivande destillerier. Skottland var mitt uppe i whiskyboomen och whiskyfabriker stod som spön i backen. I modern tid ägnar man sig bara åt whiskyutgivning.
Prins Charles har genom åren engagerat sig i whisky mer än någon annan medlem i kungafamiljen. 1998 gjorde han ett spontanbesök på Royal Lochnagar för att markera 150-årsjubiléet sedan Victoria och Alberts visit.
Men den här sortens floral lättviktig maltwhisky är inte hans förstahandsval. På jaktturer eller i skidbacken har han alltid med sig en plunta med rökig Islaywhisky, antingen Laphroaig eller mer lättrökta Bruichladdich.
Hans personliga Royal Warrant förärades just Laphroaig 1994. Resan dit i juni det året blev mer eller mindre katastrofal. Som innehavare av ett flygcertifikat rattade prisen sitt eget privatplan till Islay.
Men farten var för hög och landningsbanan för kort så maskinen rasade ner i diket. Skadorna på karossen var omfattande men prins med entourage klev helskinnade ut.
Inför pressuppbådet, vid efterföljande besök på skolan i Bowmore, sa piloten: ”Det var ingen krasch, men en sådan landning är något jag verkligen inte rekommenderar.” Det som skulle vara en halvtimmes snabbesök på favoritdestilleriet Laphroaig urartade till 2,5 timmar minns chefen Iain Henderson:
– Prinsen var kunnig, han ställde relevanta frågor och verkade trivas. Alla anställda och deras fruar var med på lunchen där han minglade runt med en dram i ena handen och en tallrik i andra. Han var genuint intresserad av alla och sa till mig efteråt: ”Det här är ett fantastiskt ställe och jag gillar att ni gör whisky med traditionella metoder. Ändra aldrig på det.”
Prinsen fick med sig två fat. Det ena donerades sedermera till en cancerfond och det andra till ett sjukhem för krigsveteraner i Dumbarton. Laphroaig är det enda destilleri med en aktiv royal warrant, som utfärdas på 5 år. Vanligen förnyas förtroendet så länge kungligheten lever.
På resor till främmande länder är det inte ovanligt att gåvan är just en Scotch, gärna från favoriten Laphroaig. 1996 blev han hedersmedlem i den ärevördiga klubben Keeper’s of the Quaich. Begåvad med språkhuvud har han tillochmed lärt sig lite gäliska.
15 oktober 1998 dök prins Charles upp i Forres när Gordon & MacPhail skulle inviga sitt Benromach. Självklart inbjuden av årskamraten Ian Urquhart från tiden på internatet i Elgin.
Den där dagen minns Peter Kuuttanen särskilt. Som representant för den svenska importören Symposion hamnade han i samspråk med prinsen och berättade om det stora intresset för skotsk whisky i Sverige. Som den skicklige talare Charles är tog han upp det i sitt invigningstal:
– Vi blev överraskade där prinsen vände sig direkt till oss svenskar och tackade för det hopp vi ingav. Det kändes som att Sverige skulle rädda den skotska whiskyförsäljningen!
Ett kvartssekel senare får man säga att prinsen fick rätt. Svenskarna har varit starkt pådrivande i maltwhiskyundret vars försäljning globalt tog fart på 1990-talet men exploderade på andra sidan millenniumskiftet.
Nu är prinsen kung, en titel han eftersträvat i hela sitt liv. Den finaste gåvan på presentbordet i Buckingham Palace måste vara den 74-åriga Coronation Whisky som Gordon & MacPhail givit ut till hans ära.
Destillerad av Glen Grant som varit något av G&M:s husdestilleri genom tiderna. När man själva fokuserat på sin 5-åring som varit en jättesäljare i Italien (samt även i Sverige) har utgivningen av äldre whisky över 15 år överlåtits åt Elgin-handlaren, någon mil nedåt landsvägen.
Denna utvalda sherry butt nr 1365 lades ner 10 april 1948, samma dag Charles föddes. Fatet låg på destilleriet i många år men när det blev till åren och värdet steg flyttades det till egna lagerhuset i Elgin, där man bättre kunde ha uppsikt över tunnan.
Buteljering skedde 15 december 2022, det datum tronföljaren döptes i Buckingham Palace musikrum. Endast 281 flaskor fick man ur tunnan, men överraskande stark ändå.
Hela 50,4% var kvar i fatet vilket tyder på relativt torr atmosfär i lagerhuset. Vattnet har dunstat raskare än alkoholen. En av dessa flaskor får en webblansering på Systembolaget 25 maj.
The Spirits News kommer tillbaka med en rungande recension inför släppet. Tills dess, bjuder på vi en provsmakning för Aftonbladet, till kung Charles ära. Må han gilla whiskyn lika mycket som chefredaktör Aflodal!
• Glen Grant 1948 King Charles III Coronation 74 år 50,4% | SB-nr 41425, 318 995 kr
Henrik Aflodal testar Glen Grant 1948 för Aftonbladet:
