Reviews Redbreast är pot still-whiskeyns härförare världen över. Den irländska urwhiskeyn som på 1700-talet utvecklades utifrån maltwhiskyn som gjordes överallt på den gröna ön, ofta utblandad med andra sädesslag.
På fabrikerna i Dublin höll man sig till korn som mixades med mältat korn för att få fram de stora volymer som behövdes inom det brittiska imperiet, där Irish var allt då Scotch inte ens var uppfunnet.
Hösten 2024 tyckte Irish Distillers att man hade tillräckliga lager av pot still-whiskey på sitt Midleton-destilleri för att inkludera en 18-åring i sin ’core-range’.
Smakprofilen har skapats av master blender David McCabe ihop med hans föregångare Billy Leighton. Basen är en mix av ’light’ och ’mod pot’-destillat som kokats tre gånger i pot stills.
Idén var att framhäva pot still-karaktären med hjälp av cream sherryfat. En sherrystil som mixar nötig oloroso med sötare Pedro Ximénez.
Det var den sorten brittiska ”tanter” drack på 1900-talet. Att våga sätta ut beteckningen på flaskan är måhända ett risktagande, men vilka whiskeyfans har egen erfarenhet av detta idag.
Dessa fat sourcades för två decennier sedan av Brandan Monks på Antonio Páez Lobato tunnbinderi. Tunnorna har härbärgerat cream sherry i två år innan man fyllde dem med 5/6-årig whiskey hämtad ur bourbon barrels.
Helt i enlighet med Redbreast-traditionen som inkluderar båda fattyperna. Men detta är i sanning en ”blend”. Runt hjärtat av cream sherryfat har lagts lager av 1st fill och refill bourbonfat samt 2nd fill oloroso butts. Dessutom har lite portvinsfat använts för att ge fruktigheten en skjuts.
I snitt tappar tunnorna 40% av sitt innehåll efter 18 års väntan. Det är alltså en ’rare’ whiskey vi har att göra med.
Det bullriga pot still-destillatet frodas verkligen i ekfaten. På sin artonårsdag är pot-koket lika vitalt som i yngre åldrar, kanske ännu mer trogen sitt grundtema.
Whiskeyn är sötare åt kolahållet, uppmuntrad av creamsherryfaten – men också närmare råvaran kornet. Samtidigt med bibehållen stursk vigör avseende pot-kryddan. Utfallet är nästan som en skrävlande rye whiskey, fast välmåttat temperamentsfull, kittlande krydda begravs undertryckt molande.
Nyhälld en potent bouquet, närvarande och ’out-there’. 18-åringen är pot-kryddig som en rågwhiskey med dova eksjok. I mitten pot-honung och brödsirap samt äppelskrutt som fond. Överallt fullkorn som ställs mot råglimpa.
Savande smak av brödsirap tar på fullkorn. Halvvägs sirlig pot-honung och kolasås som görs sakta kryddkittlande med stigande sherry-ek, som bygger ’body’. Det remarkabla med whiskeyn är att den efter så lång tid i ekfat är öppet trogen sitt korn-tema.
Långsam avklingning över pot-honung och brödsirap med sherry i djupet gör eftersmaken smäktande god. Puttrande krydda värmer en evighet. Försiktigt smygande till en början blir den molande långsint.
Andra halvan av whiskeyn är välbehövligt kryddintensiv, både destillat och ek expanderar ohejdat.
Vatten rundar av, whiskeyn blir trögare och sävligare. Nosen är mer simmig i söt stil med farin-sherry och stora ekskopor, samt massor av rik pot-honung och kola i botten.
Smaken blir simmigare, pot-honung hakar i kolasås och tar på fruktkaka, som är härligt rik, samt fullkorn. Slutet är trögare ek-sävligt a la matolja.
Den mastigare eftersmaken är slow och saktmodig. Tunga sherrysjok sjunger valsång på djupet med pot-honung i ryggen. Centralt guppar brödiga toner av fullkorn.
Eftermälet är latent pepprigt, molande svårmodigt fast ändå lättsinnigt. Whiskeyn blir helt enkelt lättare att tas med, oljigare textur gör kryddan mer verserad.
Fast uttrycket är större med mer emfas utan vatten. Där vid 46% ska man vistas för att få full valuta av denna i pot still-sammanhang välansade åldring.
Det är förstås spännande att whiskeyn äntligen kommer till Sverige. 18-årigen fyller ut gapet mellan 15- och 21-åringarna. Sjuttiosju flaskor kommer i webbsläppet. Priset på 1995 kr är gynnsamt med tanke på att whiskeyn i USA lanserades för $249. Passa på!
